Hur tänker vi kring naturbaserad turism efter COVID-19-pandemin?

Pamela Bachmann-Vargas är postdoktor vid Institutionen för geografi. Hon fick medel från Arktiskt centrum för att hjälpa till att genomföra tre veckors fältarbete i Abisko mellan 21 juli och 12 augusti, som en del av hennes postdoktorala forskning.

Vad gjorde du i ditt fältarbete?

– I min forskning syftar jag till att utforska post-Covid-19-föreställningar om naturbaserad turism i avlägsna perifera områden. Fältarbetet bestod av semistrukturerade intervjuer och observationer av deltagare och icke-deltagare längs några av vandringslederna runt STF Abisko Turiststation, säger Bachmann-Vargas.

Hon berättar att hon fokuserade på turister och researrangörer som besöker och arbetar runt Abisko-området. Intervjuerna genomfördes på plats, men intervjupersonerna informerades och gav sitt samtycke innan.

– Syftet var att samla olika perspektiv på anledningarna till att besöka Abisko, upplevelserna under covid-19-pandemin som turist och som researrangör, och hur respondenterna föreställer sig Abisko i framtiden, meddelar Bachmann-Vargas. Hon fortsätter och förklarar att ett centralt inslag i intervjuerna var att fråga om respondenternas åsikter om fyra huvudidéer som hänvisar till de potentiella förändringar som turismen kan ha stått inför som en konsekvens av covid-19-pandemin: a) "business as usual", b) innovation och kreativitet, c) reflektioner över en bättre framtid, och d) att söka upp platser med utrymmen.

Att utföra fältarbete som en del av min forskning på en plats som Abisko är ett stort privilegium, skulle jag säga.

Hur var det att bedriva fältarbete i Abisko?

På frågan om hur det var att bedriva fältarbete i Abisko säger Bachmann-Vargas att det var jättebra för en friluftsmänniska som hon själv och att hon träffade många inspirerande människor som uppskattade intervjuerna.

Eldstad nära turiststationen i Abisko.

Bild Pamela Bachmann-Vargas

– Att utföra fältarbete som en del av min forskning på en plats som Abisko är ett stort privilegium skulle jag säga. Abisko är ett bra ställe att vara på för de som gillar utomhusaktiviteter, som jag. Jag fick prata med väldigt inspirerande människor från olika länder och olika bakgrunder. Som natursökande turist själv fick jag dela med mig av upplevelser som några av respondenterna och jag hade gemensamma. Flera respondenter sa att de inte hade tänkt på de ämnen jag frågade om, och att de var tacksamma för den reflektion som den korta intervjun gav.

På vilket sätt är ditt fältarbete betydelsefullt för Arktis?

– Den empiriska undersökningen i Abisko syftar till att bidra till en bättre förståelse för hur turister och researrangörer föreställer sig nutiden och framtiden för naturbaserad turism i norra Sverige, och om pandemin utlöste mer hållbara metoder, säger Bachmann-Vargas.

Hon förklarar också att många vetenskapliga publikationer har spekulerat om post-pandemiska förändringar i turistnäringen, men att det inte har gjorts någon egentlig empirisk forskning i frågan.

– Empirisk forskning behövs fortfarande för att bättre förstå lokala fantasi-, transformations- och anpassningsprocesser katalyserade av covid-19-krisen, som kan belysa lokal motståndskraft, socio-spatiala implikationer och platsbaserat policyskapande. Relevansen av denna fallstudie är därför inte bara för Arktis, utan för andra avlägsna perifera områden där naturbaserad turism är en nyckelkomponent i lokala ekonomier.

Vad kommer att hända nu med dina samlade intervjuer?

– Tack vare Arktiskt centrums strategiska medel, som delvis finansierade denna verksamhet, fick jag samla in kvalitativa data för mitt postdoktorala forskningsprojekt. Syftet är nu att producera en vetenskaplig artikel med de data som samlats in i Abisko.