NYHET Spår av över 60 läkemedel har upptäckts i vattenlevande insekter, en del i så pass höga koncentrationer att rovdjur som mer eller mindre bara livnär sig på dessa insekter, såsom öring och näbbdjur, riskerar att påverkas. Forskare från Umeå universitet och SLU i ett internationellt team publicerar sina resultat i dag i tidskriften Nature Communications.
Spindeln Neriene peltata med det svenska namnet kvistbaldakinspindel. Foto: Marcus Östman
Användningen av läkemedel ökar över hela världen. Det är uppenbart att de läkemedel vi använder hamnar i vattendrag och vidare ut i födovävar. Vi känner inte till de ekologiska konsekvenserna av exponering för dessa föroreningar.
– Vi fokuserade vår studie på spindlar som lever nära vattendrag eftersom de bygger sina nät i och över strömmar och livnär sig på insekter som först lever som larver i vattnet men sedan kläcks till flygande vuxna, säger sötvattenekolog Erinn Richmond, Monash University i Australien, som lett studien.
Forskargruppen provtog sex vattendrag i och runt omkring Melbourne i Australien avseende att leta efter 98 farmaceutiska föreningar. Det är den mest omfattande provtagningen som gjorts hittills. De läkemedel som uppmättes var bland annat antibiotika, antidepressiva medel, antihistaminer och NSAID. Studieplatser valdes utmed en gradient av avloppsrening som innefattade platser från påverkan, nedströms ett avloppsreningsverk, till nästan orörd natur, i en nationalpark.
I vävnadsanalyserna upptäcktes 69 olika läkemedelsföreningar i vattenlevande insekter och totalt hela 66 läkemedel i spindlarna. Läkemedelskoncentrationer var högst hos insekterna som samlades in nedströms avloppsreningsverket. I genomsnitt var läkemedelskoncentrationer vid dessa ställen tio till hundra gånger högre än mindre förorenade ställen.
– Vi hittade läkemedel i varje insekt och spindel som vi testade, inklusive de som samlades i Dandenong Ranges National Park. Även denna till synes orörda plats var förorenad, troligen för att människor bor i nationalparkens avrinningsområde och förstås också besöker parken, säger Jerker Fick, forskare i kemi vid Umeå universitet, som varit med och analyserat insekts- och spindelproverna.
I de vattendrag som forskarna studerade lever två rovdjur som till största del livnär sig av vattenlevande insekter, näbbdjur och öring. Genom att jämföra koncentrationer av läkemedel som hittades i insekter med dessa rovdjurs kända födointag kunde forskarteamet uppskatta deras exponering av läkemedel.
–Det är anmärkningsvärt att rovdjur i bäckar som påverkats av avloppsvatten kan utsättas för nivåer av läkemedel motsvarande en halv mänsklig dagsdos bara genom födan. Tidigare har man enbart baserat riskanalyser på uppmätta vattenkoncentrationer, något som vår studie visar att vi måste förändra, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid SLU i Umeå.
En globalt vanlig vattenlevande insekt är flicksländelarven och den fanns med bland de insekter som testades.
–Liknande insekter finns i sötvatten över hela världen och det betyder att detta inte ett problem specifikt för Australien. Våra resultat är representativa för vad som sannolikt händer överallt där människor använder läkemedel, säger Erinn Richmond.
För att öka kunskapen kring spridningen av läkemedelsresterna är tre av forskarna, Emma Rosi, Tomas Brodin och Jerker Fick, för närvarande involverade i ett Forskarhjälpprojekt i Sverige kallat "Spindeljakten". Projektet syftar till att samla och analysera spindlar och ett motsvarande vattenprov, taget nära fångstplatsen. Projektet är organiserat av Nobelmuseet och finansieras av SSF och startade som ett direkt svar på de första preliminära resultaten i denna studie.
– Med hjälp från 30 skolor över hela Sverige hoppas vi få en bättre bild av förekomsten av läkemedelsrester i spindlar i svenska vatten, säger Jerker Fick.
A diverse suite of pharmaceuticals contaminates stream and riparian food webs
Jerker Fick, Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 93 24
E-post: jerker.fick@umu.se
Tomas Brodin, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Telefon: 090-786 81 61 alt. 070-278 35 70
E-post: tomas.brodin@slu.se
Pressfoto. Neriene peltata med det svenska namnet kvistbaldakinspindel. Foto: Marcus Östman