NYHET Flerspråkighet och skrivundervisning i minoritetsspråk är Hanna-Máret Outakoskis forskningsområden – hon har också ett intresse för språkstärkande undervisning i virtuella världar. Sedan 2024 är hon docent i nordsamiska.
Hanna-Máret Outakoski som avatar i plattformen Second Life.
BildSecond life– Jag tycker mer om att vara ute på fältet än att sitta på mitt kontor. Det är spännande att få forska i förskolan därför att så mycket av språket, kulturen och identiteten grundas i förskoleåldern, säger Hanna-Máret Outakoski.
Hanna-Máret är född i Finland med flyttade till Umeå 1998 för att studera nordsamiska. Dessförinnan var hon resurslärare i en samisk skola. Hon började undervisa 2001 vid Umeå universitet och när hon blickar tillbaka ser hon att det har skett en utveckling i vilka som läser samiska språk.
– En del vill ta språket tillbaka och andra är utanför det samiska samhället men är nyfikna på att lära sig ett samiskt språk. Det finns också studenter som har samiska som modersmål och vill läsa språket för att utvecklas och för att kunna använda det i sina yrken.
Jag drivs av att upptäcka nya saker och jag har haft stor möjlighet i min tjänst att utveckla didaktisk och pedagogisk undervisning.
Kurserna i Nordsamiska ges delvis på distans via Zoom. Efter några års undervisning började Hanna-Máret använda en virtuell värld, Second Life, som plattform för en språkstärkande undervisningsmetod. På plattformen är studenterna och Hanna-Máret avatarer i samma miljö i realtid. Studenterna kan till exempel få som uppgift att besöka ett konstgalleri och sedan återge vad de har tittat på. Eller gå in på en turistbyrå för att boka en resa. På så vis får de koppla språket till den virtuella miljö de befinner sig i och träna på språkanvändning i situationer som liknar verkligheten.
– Jag drivs av att upptäcka nya saker och jag har haft stor möjlighet i min tjänst att utveckla didaktisk och pedagogisk undervisning. Och så gillar jag TV-spel!, säger hon.
År 2015 disputerade Hanna-Máret med en avhandling om flerspråkiga samiska elevers skrivande. Hon undersökte komplexiteten i läs- och skrivutveckling bland nordsamiska elever mellan 9 och 15 år som bor i norra Finland, Norge och Sverige i de centrala delarna av Sápmi.
– Jag undersökte barn och ungas skrivande, skrivstrategier och hur de växlar mellan nordsamiska, engelska och sina respektive nationella majoritetsspråk. Projektet visade att eleverna hade olika ”röster” för olika språk och använde olika sätt att uttrycka sig. De skrev på ett sätt på nordsamiska och på ett annat sätt på majoritetsspråket vilket innebär att de utnyttjar sina språkresurser flitigt. Dock domineras de samiska elevers värld av språkligt innehåll från andra språk än samiska och det kan vara tufft att utveckla likvärdiga färdigheter i arvspråket som i majoritetsspråket.
Hanna-Máret har som mål att följa urfolksforskningens centrala forskningsprinciper när bara det är möjligt. En av de viktigaste principerna innebär att forskningen ska ge tillbaka till det samiska samhället.
– Det kan handla om att skapa material eller att ge av min tid. Jag kan säga att jag lever mitt jobb. Det handlar om mig, mina barn och mitt samhälle. Allt jag gör är till slut kopplat till min vardag och de samiska barnens framtid. Jag anser inte att det gör mig mindre objektiv eller jävig, utan jag ser på mitt samhälle med kritiska ögon och med en förhoppning om att hitta lösningar till stora frågor.
Den vanliga klassrumsundervisningen av hotade urfolksspråk kan stärkas av undervisningssituationer som tar avstamp i lek och välmående.
Hon ingår i två forskningsprojekt som avslutas i december 2024. I forskningsprojektet Lek som redskap för språk- och litteracitetsutveckling i det samiska klassrummet, undersöker projektmedlemmarna hur lekaktiviteter som bygger på samisk kultur, stödjer samiska barns (10–15 år) språkinlärning.
– Den vanliga klassrumsundervisningen av hotade urfolksspråk kan stärkas av undervisningssituationer som tar avstamp i lek och välmående. Lekträffar som samlar ihop talare av olika samiska språk kan dessutom stärka känslan av gemenskap och tillhörande i en värld där många yttre krafter sliter i urfolkssamhällen.
Forskningsprojektet Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet som finansieras av Skolforskningsinstitutet, syftar till att utveckla undervisningsformer som stödjer barns och elevers språkutveckling inom modersmålsverksamheter, med särskilt fokus på litteracitet på ett eller flera språk.
– Det är väldigt intressant att få följa med i 17 månader när personalen skapar nya arbetssätt och metoder för stärkning av grunden till det som senare utvecklas till flerspråkig litteracitet.
Från och med 1 januari 2025 kommer Hanna-Máret att ha en professorstjänst vid Samiska högskolan/Sámi Allaskuvla som ligger i Kautokeino/Guovdageaidnu i Finnmark fylke i norra Norge. Högskolan har samiska språk som huvudspråk och erbjuder utbildningar med ett samiskt och urfolksperspektiv.
– De senaste tjugo åren och mer har jag utvecklat samiska ämnet här i Umeå. Detta är ett naturligt steg framåt för mig. Jag kommer att ägna mig åt att utveckla samisk lärarutbildning på heltid och hoppas på många års samarbete med Umeå universitet.
Lek som redskap för språk- och litteracitetsutveckling i det samiska klassrummet
