NYHET Svampinfektioner blir allt vanligare. Desto ovanligare är de svenska forskarna i fältet. Constantin Urban från Tyskland är en av få. Han bor ”mitt i naturen” i byn Röbäck med barnens lekplats precis utanför dörren. Det ger en smak av frihet. Av samma anledning älskar han sitt jobb som forskare.
För tre år sedan var Constantin postdoktor på Max Planck Institutet för infektionsbiologi i Berlin. Hans chef visade honom en platsannons där Umeå universitet sökte gruppledare till Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS). ”Du måste söka den här tjänsten”, konstaterade hon. Så hamnade han i Umeå och har nu hunnit lärt sig åka längdskidor och prata svenska, även om arbetsspråket mest är engelska. Hans forskargrupp, tre doktorander och en postdoktor, kommer från vitt spridda håll – Cypern, Iran och så Tyskland förstås.
Tillsammans jobbar de med olika typer av svampinfektioner. I de flesta fall orsakar sådana infektioner ingen större skada, men om kroppens immunförsvar är kraftigt nedsatt uppstår problem. Då kan infektionerna bli livshotande.– Sedan 1970-talet har antalet svåra svampinfektioner ökat med 200 procent. Visserligen finns det fler personer med nedsatt immunförsvar nu än tidigare, men trots detta har inte bakterieinfektionerna ökat på samma sätt som svampinfektionerna, säger Constantin och tillägger att det är oklart vad detta beror på.
Tre svampar orsakar de allra flesta infektionerna – mögelsvampen Aspergillus och jästsvamparna Candida och Cryptocuccus. Constantin studerar hela tre i topp-listan.
Ett kraftigt nedsatt immunförsvar kan bero på många olika saker, behandlingar med cellgift och sjukdomar som hiv. Det finns också ärftliga immunbristsjukdomar, till exempel CGD, kronisk granulomatös sjukdom, som varje år drabbar ett av 70 000 barn i världen. I sin senaste studie har Constantin samarbetat med läkare i Zürich som behandlar barn med CGD. Barnen drabbas hårt av svampinfektionerna som ibland bildar något som liknar tumörer av inflammatorisk vävnad. Det kallas granulom.
– Människor som är drabbade av CGD får ofta infektioner av mögelsvampen Aspergillus. Hos friska människor är detta inga problem, men hos CGD-patienten kan svampen breda ut sig från lungorna och luftvägarna till hela kroppen, berättar Constantin.
Orsaken till CGD är en svår defekt i en typ av vita blodkroppar som kallas neutrofila granulocyter. Constantin har visat att neutrofila granulocyter normalt bildar en slags nätfällor, som fångar och bryter ned svamparnas trådliknande armar.– Nätfällorna är mycket smidiga redskap. De är som spindelnät, men istället för insekter fångar de sjukdomsframkallande mikrober. Med hjälp av ett speciellt protein, som heter calprotectin kan nätfällorna döda sjukdomsalstrande celler.
Umeåforskarna har undersökt barnpatienternas neutrofila granulocyter före och efter genterapi. Det visade sig att neutrofila granulocyter hos CGD-patienter inte utsöndrar calprotectin och därför kan de inte heller bryta ner Aspergillus.
– Men efter en behandling med genterapi var granulocyternas förmåga att bilda calprotectin och nät återställd. Vi vet nu att calprotectin kan användas som en ”molekylär protes” för att korrigera neutrofila immuncellers defekt hos CGD-patienter.
Calprotectin är alltså viktigt i kroppens försvar mot svampar, men samtidigt ökar proteinet också risken för inflammationer. – Att bara använda calprotectin rakt av fungerar inte. Om man tillsätter för mycket blir hela kroppen inflammerad. Man måste plocka ut godbitarna ur calprotectin och bygga någonting nytt.
Detta nya läkemedel skulle kanske kunna leda till en behandling av CGD-patienter tills de kan få genterapi eller benmärgstransplantation, som är mer uthålliga behandlingsmetoder. Tyvärr är patienternas hälsotillstånd ofta så pass kritiskt till följd av infektionerna att dessa behandlingar inte kan genomföras.
– Det kan också vara en möjlighet för att behandla andra patienter med nedsatt immunförsvar, kommenterar Constantin.
Constantin berättar att han ska ansvara för en kurs i mikrobiologi och basal molekylärbiologi. Det ser han fram emot.
– Jag är bara, säger Constantin och letar efter rätt ord… nyfiken! Den nyfikenheten vill jag ge vidare till mina studenter.
Kursen börjar till hösten, då det norrländska mörkret kryper närmare. Men Constantin gillar vintern och har inga direkta problem med sparsmakade soltimmar.
– Jag är nog lite av ett nattdjur. Nu när det börjar bli ljusare sover jag inte så mycket.
Det är antagligen en fördel för en person som tycker om att jobba, är småbarnsförälder och som efter fyra halvmaraton har som mål att springa ett helt maraton.
Text:
Foto: Mattias Pettersson