Halvlek i doktorandprojekt om autonoma system vid EU:s gränskontroll

Amanda Musco Eklund är doktorand på Juridiska institutionen och genomförde den 2 oktober sitt mittseminarium, vilket markerar att halva arbetet är avklarat. – Det är alltid roligt att få möjligheten att diskutera sitt arbete tillsammans med andra, särskilt då en stor del av avhandlingsskrivandet går ut på att sitta ensam och skriva själv, säger Amanda efter seminariet. Närläsare under seminariet var Evelien Brouwer, forskare vid Utrecht University, Nederländerna. – Jag är särskilt glad att Evelien hade möjligheten att läsa min text och att så många av mina kollegor på Juridiska institutionen kunde komma och vara med i diskussionen, fortsätter Amanda. 

Amanda Musco Eklund, doktorand vid Juridiska institutionen, i diskussion med närläsare Evelien Brouwer, Utrecht University.

Bild Sandra Johansson

I sin avhandling så analyserar Amanda användningen av så kallade autonoma system, såsom artificiell intelligens, inom ramen för EU:s externa gränskontroll. Det kan till exempel röra sig om automatiska riskbedömningar där personliga data och algoritmer används för att bedöma huruvida en person som vill resa in i EU utgör en säkerhetsrisk. Hon undersöker användningen av denna teknologi utifrån att lagar ska vara tillräckligt förutsebara, tillgängliga samt begränsa godtyckligt maktutövande.

Sammanläggningsavhandling när forskningsområdet snabbt förändras

Inom juridik är det vanligt att skriva en monografiavhandling, vilket innebär en sammanhängande text. Amanda har däremot valt att skriva en sammanläggningsavhandling där avhandlingen utgörs av flera fristående vetenskapliga artiklar som vävs samman av en kappa. – För mig har det underlättat att kunna presentera delresultat i artikelformat under avhandlingsskrivandets gång då mitt avhandlingsområde kretsar kring två områden som utvecklas snabbt: migrationsrätt och ny teknologi, berättar Amanda.

Amanda Musco Eklund, doktorand vid Juridiska institutionen, vid sitt mittseminarium.

Bild Sandra Johansson

Bristande regelverk i EU:s nya IT-system

Amanda har så här långt skrivit och publicerat två artiklar. I den första artikeln så använder hon sig av ett av EU:s nya IT-system, ETIAS, som fallstudie. I det exemplet visar det sig att automatisering kan leda till en ny form av godtycke som Amanda valt att kalla ”Algorithmic Discretion”. – Utformningen av detta systems regelverk, framför allt delen om automatiska riskbedömningar, har svagheter i relation till lagens förutsebarhet, tillgänglighet, samt begränsar inte på ett tydligt sätt makten som kommer utövas av de aktörer som enligt regelverket ska fatta beslut kring hur algoritmen ska fungera, förklarar Amanda.

I den andra artikeln diskuterar hon hur politiska beslut ofta kan döljas i användningen av till synes objektiv teknologi, och vikten av att vara medveten om de inneboende politiska aspekterna av att utöva makt genom olika teknologier.

Blickar framåt

Amanda känner att den input hon fick under mittseminariet kommer hjälpa henne vidare i sitt arbete med avhandlingen. – Nu känner jag mig mer säker på hur jag ska gå vidare och ro i land det här, menar Amanda. Så småningom hoppas hon att hennes avhandling ska kunna komma att bidra till en ökad förståelse för vilka sätt vi kan använda ny teknologi på utan att tumma på existerande rättsstatliga principer.