NYHET I Arktis finns stora naturtillgångar som är viktiga för oss som bor här och för företag utifrån. På grund av ökad global efterfråga av naturresurser finns risk för överexploation. Enligt lag ska miljökonsekvensbeskrivning genomföras innan en gruva etableras men hälsoeffekter för lokalbefolkningen ingår inte. I Kallak utanför Jokkmokk bedrivs renskötsel av samebyn Jåhkågasska tjiellde och potentiella hälsoeffekter har nu granskats då öppnade av en gruva där ifrågakommit
Ny rapport om hälsokonsekvensbedömning med anledning av potentiell gruvetablering
Bild Weir ESCO, PexelsArcum-affilierade Hanna Blåhed och Miguel San Sebastián har i den nyligen publicerade rapporten "Det är ju faktiskt framtiden som tas ifrån en" - En hälsokonsekvensbedömning med anledning av den potentiella gruvetableringen i Gállok/Kallak, svenska Sápmi redogjort för hälsokonsekvenser med anledning av den potentiella gruvetableringen i Kallak.
Rapporten “Det är ju faktiskt framtiden som tas ifrån en” publicerades nyligen
BildKarl JKHuvudförfattaren Hanna Blåhed berättar att det varit givande att arbeta med denna rapport. ”Dels har vi fått möjligheten att prata med en grupp som kanske inte blir tillfrågade om hälsa i kombination med olika utvinningsprojekt så ofta. Dels har vi fått arbeta med ett utvärderingsverktyg som både Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndigheten rekommenderar: hälsokonsekvensbedömning (HKB)."
Hälsokonsekvensbedömning är en metod som består av fem steg och den kvalitativa delen genomfördes med djupintervjuer med sex medlemmar ur samebyn Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk kommun. Syftet var att fånga nuvarande och potentiella framtida hälsoupplevelser med anledning av den tilltänkta gruvan. Eftersom metoden anses vara ett systematiskt och transparent verktyg känner sig författarna trygga med resultaten av studien.
Intervjuer med samebyn Jåhkågasska tjiellde genomfördes under studien
BildPriscilla Du PreezFör att genomföra undersökningen har samarbetet varit mycket viktigt. ”Det har även varit berikande att få samarbeta med Svenska Samers Riksförbund (SSR) och Jåhkågasska tjiellde sameby, där samebyn har varit oumbärliga för denna studie. Vi har även haft möjlighet att bolla våra frågor med flera sakkunniga gällande situationen i Gállok/Kallak, och vi är väldigt tacksamma för all hjälp och stöd vi fått under processen.”, säger Hanna Blåhed.
Resultaten visar att planerna på̊ en gruva i Kallak redan gett upphov till negativa psykosociala hälsoeffekter såsom ångest, stress och oro i Jåhkågasska tjiellde. Det var oväntat eftersom metoden anses vara framtidsinriktat. Osäkerhet kring beslut, lång väntan och rädsla för att förlora ens försörjning, och då även den framtida generationens försörjning, bidrar till försämrad psykisk hälsa, nu och i framtiden.
Situationen har genererat mycket stress, oro och ångest bland renskötarna och deras familjer, och det är överraskande att detta inte har dokumenterats tidigare
Hanna Blåhed är förvånad över att konsekvenserna för hälsan vid gruvetablering inte tidigare kartlagts. ”Situationen i Gállok/Kallak har genererat mycket stress, oro och ångest bland renskötarna och deras familjer, och gör det fortfarande. Det som överraskat oss är att detta inte har dokumenterats innan. Vad vi vet finns varken en HKB i relation till samerna i Sverige eller en HKB i relation till utvinningsprojekt i Sverige. I den miljökonsekvensbeskrivning som gjordes i samband med Gállok/Kallak så beskrivs hälsoeffekter marginellt: endast i relation till buller, damm och vibrationer. Vi har definierat hälsa som effekter både på fysisk och psykisk hälsa, och våra resultat visar att om en gruva blir av så kan det få förödande konsekvenser på människors mentala hälsa.”, säger Hanna Blåhed.
Planerna på en gruva har redan gett upphov till negativa psykosociala hälsoeffekter
BildAnna KubiakI rapporten presenteras fyra rekommendationer om att hälsokonsekvensbedömning framledes bör bli praxis i utvecklingsprojekt, och då undersöka och övervaka både nuvarande och framtida hälsoeffekter. Författarna anser också att hälsokonsekvensbedömning bör få samma vikt i beslutsfattande som den lagstadgade miljökonsekvensbeskrivningen, och att stöd för att förhindra psykisk ohälsa bör erbjudas i början av varje utvecklingsprojekt.
