NYHET Tre forskare från Umeå universitet, alla anknutna till Arcum, har i dagarna skymtats i det virtuella marknadsvimlet från Jokkmokk. Där har den anrika vintermarknaden, med mer än 400-åriga rötter, genomförts digitalt på grund av pandemin. Ett startklart forskningsprojekt om hälsa i Sápmi och en nyutgiven forskningsantologi – detta är Umeå universitets bidrag till årets marknad.
Jokkmokks vintermarknad hålls kring den första helgen i februari varje år och kan beskrivas som en arktisk folkfest där handel, kultur och möten under några dagar får Jokkmokks gator och torg att koka av liv. På grund av pandemin genomförs årets upplaga av Jokkmokks vintermarknad, den 416:de i ordningen, digitalt.
Även tidigare i marknadens historia har det hänt att forskning letar sig ibland in bland de föreläsningar som erbjuds. I år återfinns tre forskare anknutna till Arktisk centrum vid Umeå universitet (Arcum) i marknadsprogrammet.
Imorgon fredag den 5 februari kl 10-10:30 håller Arcum-anknutna Per Axelsson, universitetslektor och vicedekan vid humanistiska fakulteten, samt Christina Storm Mienna, universitetslektor i odontologi, en presentation tillsammans med sina medarbetare om forskningsstudien Haldi för marknadsbesökarna.
det känns bra att äntligen få köra igång
En studie där forskarna vill kartlägga hälsa och levnadsvillkor bland människor som bor i de svenska delarna av Sápmi, det vill säga samernas sedvanemarker i nordligaste Sverige.
Arcum-anknutna Per Axelsson, universitetslektor och vicedekan vid humanistiska fakulteten, och Christina Storm Mienna, universitetslektor i odontologi.
BildPer MelanderFörst ut är Jokkmokk och inom kort skickas en enkätundersökning från Haldi-studien ut till alla vuxna Jokkmokksbor, som också kommer bjudas in till en hälsoundersökning. Deltagarna får rapportera om sin etnicitet och på så sätt kommer hälsa hos olika etniska grupper att kunna jämföras med varandra.
- På grund av pandemin har vi fått skjuta upp den kliniska hälsoundersökningen som var tänkt att genomföras samtidigt som enkäten. Men det känns bra att äntligen få köra igång och skicka ut det.
- Vi har jobbat med förberedelser för den här studien i flera år bland annat med fokusgrupper för att bygga ett bra frågeformulär, berättar Christina och Per inför sin presentation.
Haldi-studien samarbetar med en liknande undersökning i Norge, Saminor-studien. Undersökningarna i Jokkmokk är ett pilotprojekt. Om det utfaller väl kommer fler kommuner med samisk befolkning att inkluderas i undersökningen framöver.
Länk till Zoom-rum: https://zoom.us/j/98900829920
Arcum-anknutna Åsa Össbo, forskare vid Várdduo - Centrum för samisk forskning, presenterar den nya antologin ”Skogssamisk vilja” för marknadsbesökarna. I antologin ingår bland annat ett nytryck av den skogssamiska politiska pionjären Karin Stenbergs 100 år gamla kampskrift Dat läh mijen situd! Det är vår vilja:en vädjan till den svenska nationen från samefolket.
Arcum-anknutna Åsa Össbo, forskare vid Várdduo - Centrum för samisk forskning
BildOscar SedholmÅsa Össbo bjuder på ett mer fördjupat perspektiv på antologin, och på Karin Stenberg, utifrån sin roll som en av fyra redaktörer för antologin. Bland annat visar hon hur viktigt det var för Karin Stenberg att förankra sin kampskrift bland de lokala skogssamerna innan skriften gick i tryck.
- Jag tycker att det här visar på är ett modernt sätt att förhålla sig till urfolksfrågor, menar Åsa Össbo.
Moderatorn och arrangören Johanna Nilsson från Naturskyddsföreningen Norrbotten lyfter i diskussionen som följer, Karin Stenberg och andra samiska kvinnors roll som talesperson för sitt folk genom historien.
Åsa Össbo håller med om att man kan se ett sådant mönster. Samiska kvinnor har, enligt henne, historiskt haft en stark ställning inom det samiska samhället.