NYHET Hållbarhet handlar om mer än miljöfrågor som återvinning och rent vatten. Under kursen Omställning till ett hållbart samhälle fokuserade några av masterstudenterna i miljövetenskap på hur jämställdhet mellan könen kan göra Umeå universitet mer hållbart.
”Mjuk” kvotering och deltidsprofessurer kan vara ett sätt för universitetet att bli mer jämställt, säger Griet Mortier från Belgien. Till höger Peter Magnusson, en av de andra studenterna i hennes projektgrupp.
BildAnna-Lena Lindskog– Jag tror att det fortfarande finns mycket indirekt diskriminering i den akademiska världen, säger Griet Mortier, student på masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning på hållbar utveckling. Om man till exempel vill anställa en professor anses internationell erfarenhet vara viktig. Män har oftare det, men det betyder inte att de är mer kompetenta än en kvinna som inte har åkt utomlands på grund av sin familj. Så detta är saker som man antingen kan ta bort från anställningsförfarandet eller inte värdera så högt.
Manon Legoff studerar miljöteknik i Frankrike och kom först till Umeå universitet som Erasmusutbytesstudent. Hon gillade sina studier här och bestämde sig för att stanna ytterligare ett år för att slutföra en masterutbildning.
I den första delen av Omställning till ett hållbart samhälle arbetade studenterna med FN:s hållbarhetsmål. Manon kände att hon ville fördjupa sig i jämställdhetsfrågor, mål nr 5 av FN:s 17 mål.
Om du frågar någon om hållbarhet tänker de först på ekologi och biologisk mångfald, men samhälleliga och kulturella aspekter är lika viktiga
Universitetslektor Åsa Berglund ställer frågor till gruppen som presenterar jämställdhetsfrågor. Till höger Agnes Mattsson och Manon Legoff.
BildAnna-Lena Lindskog– Jag har studerat miljöfrågor i tre år, så för en gångs skull ville jag arbeta med samhällsfrågor, säger hon. Om du frågar någon om hållbarhet tänker de först på ekologi och biologisk mångfald, men samhälleliga och kulturella aspekter är lika viktiga.
Studenterna intervjuade ansvariga på universitetet för att få kunskap om könsfördelningen bland studenter och personal och vad som görs för att nå ett mer jämställt universitet. De fick veta att studentpopulationen totalt sett är 50/50 män och kvinnor, men att könsklyftan vidgas inom traditionellt manliga ämnen och när man tittar på högre positioner som professurer.
– Det var en ögonöppnare för mig, de vi intervjuade sa också att det kommer att bli värre eftersom de flesta kvinnliga professorer är lite äldre och närmar sig pensionen och det finns inte tillräckligt många unga kvinnor på väg upp, säger Griet Mortier.
Diskussioner under posterpresentationen under kursen Omställning till ett hållbart samhälle, där studenterna arbetar med hur campus kan bli mer hållbart.
BildAnna-Lena LindskogNär man läser policys och universitetsdokument om genus ser det ut som om det mesta redan är gjort, men verkligheten är att det fortfarande krävs mycket arbete innan universitetet kan kalla sig jämställt, konstaterar Griet och Manon.
Tillsammans med sina studiekamrater Agnes Mattsson och Peter Magnusson har de listat åtgärder som de anser att universitetet behöver vidta i jämställdhetsfrågor. Viktigast är att ledningen på alla nivåer måste vara aktivt engagerad i jämställdhetsfrågor, anser de.
För studenter, särskilt inom naturvetenskap, teknik och matematik, är det viktigt att göra framgångsrika kvinnliga forskare kända, så att studenterna har förebilder. Ett steg mot fler kvinnor på högre positioner skulle kunna vara att erbjuda fler deltidsprofessurer, föreslår de. Det skulle kunna göra det lättare för kvinnor i 30-årsåldern att gå vidare i sin karriär.
– Naturligtvis måste man se till att kvinnor inte tvingas till deltidstjänster resten av livet, men det kan vara en början, särskilt inom områden där kvinnor är underrepresenterade, säger Griet Mortier.
Gruppen tittade också på sexuella trakasserier och mobbning och på informationen för offer på universitetets webbplats. Det finns mer att göra, anser de.
– Rutinerna kan förbättras, säger Griet Mortier. På webbplatsen står det att offren ska rapportera till sin chef och lärare, men det kan vara svårt att prata med någon på samma avdelning.
I stället skulle universitetet kunna utse någon utanför organisationen, som en betrodd rådgivare eller kontaktperson som kan ta ärendet vidare. Det skulle kunna bidra till att människor känner sig tryggare, tror studenterna.
De föreslår också mer utbildning för personal och studenter, både män och kvinnor, till exempel i civilkurage.
– Så att folk lär sig att säga ifrån, hjälpa till eller ingripa när de ser något hända, säger Griet Mortier. Kommunikation, särskilt för internationell personal och internationella studenter, är också viktigt, eftersom många av dem inte har något nätverk av människor och är extra sårbara, så det är viktigt att allt är tydligt och tillhandahålls på engelska.
Studenterna presenterade sina projekt om hur universitetsområdet kan bli mer hållbart vid en postersession i KBC-huset. Ett projekt föreslog gröna väggar med klätterväxter, både inomhus och utomhus, ett annat mer enhetlig skyltning om återvinning och avfallshantering och en tredje grupp arbetade med hur man kan öka medvetenheten om hållbarhet bland studenterna.
– Hållbarhet handlar ofta om kommunikation i sin helhet, avslutar Manon Legoff.
Läs mer om Masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling