Hållbara minoritetsspråk i Arktis – viktig del i agenda 2030

Onsdagen 11 januari 2023 ordnades en internationell workshop om hållbara minoritetsspråk i Arktis på det samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. Fem frågor till Constanze Ackermann-Boström, som stod värd för workshopen och som är anknuten forskare vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet.

1. Vad hoppades ni på att få ut av det här mötet?

Workshopen är en del av en nordisk workshopserie med fokus på språkvetenskap och hållbarhet. I Umeå fokuserade vi på att ha ett tillämpat perspektiv och föra samman språkvetare med olika forskningsinriktningar och personer som arbetar med olika minoritetsspråk i sin vardag. Vanligen kan ”forskarvälden” vara lite i sin egen akademiska bubbla även om många av oss arbetar kollaborativt i sin forskning.  Vår förhoppning var att workshopen kunde bli en mötesplats där vi träffas personligen, byta ur erfarenheter, diskutera våra olika verksamhetsområden och skapa nya kontakter för framtida samarbeten.

Det blev en fantastisk dag med otroligt många spännande samtal, diskussioner och idéer för hur vi kan arbeta tillsammans för att stödja och främja minoritetsspråken i Arktis.

2. I vilken utsträckning infriades era förväntningar på mötet?

Det blev en fantastisk dag med otroligt många spännande samtal, diskussioner och idéer för hur vi kan arbeta tillsammans för att stödja och främja minoritetsspråken i Arktis.

3. Vilka bjöd ni in och vilka kom?

På workshopen möttes språkforskare från olika nordiska länder och så kallade ’practicioners’ som arbetar med de samiska språken och meänkieli på olika sätt. På plats fanns bl.a. skådespelare, språkaktivister, modersmålslärare, översättare och språkkonsulenter.

4. Saknade ni någon?

Tyvärr ställde vintervädret till det så att inte alla inbjudna deltagare kunde vara på plats i Umeå. Annars hade det också varit bra att ha representanter från ännu flera minoritiserade språk i Arktis. Nu saknades t.ex. kvänska och flera samiska språk.

5. Har mötet ändrat din syn på hur viktiga minoritetsspråken i Arktis är ur ett agenda 2030 perspektiv?

Ja och nej! Som sociolingvist som forskar om språkåtertagande och revitalisering har frågor om språklig, kulturell och social hållbarhet alltid varit mycket relevanta. Workshopen gjorde det dock tydligt att frågor som rör en hållbar framtid för minoritetsspråken i Arktis inte kan kopplas bort från andra hållbarhetsaspekter. Rätten till sina språk och levande (minoritets)språk är ju förutsättning för b.l.a. jämställdhet, hälsa och välbefinnande och minskad ojämlikhet. Minoritetsspråk och språkrevitalisering och möjligheten att kunna leva och vara verksam i de historiska språk- och kulturområden är också tätt förknippande med frågor om resursfördelning, hållbara industrier och produktioner, miljöfrågor osv. Men också frågan om att säkerställa en god utbildning och främja livslångt lärande är jätteviktig, inte minst utifrån ett revitaliseringsaspekt men också på tanken att vissa minoritetsspråk fortfarande är osynliga och/eller stigmatiserade i vissa sociala arenor.