NYHET Lena Kallin Westin är ny ställföreträdande prefekt och ansvarar för frågor som rör ekonomi och bemanning på den kraftigt växande Institutionen för datavetenskap. Hon brinner också för undervisning och har varit lärare sedan mitten av 90-talet. Vi ställer fem frågor till henne.
Lena Kallin Westin är ställföreträdande prefekt på Institutionen för datavetenskap.
BildVeronica WestinHur känns det att vara ställföreträdande prefekt?
– Spännande, jag har arbetat tidigare som biträdande prefekt med ansvar för grundutbildning så ledningsuppdraget är inte främmande men nu byter jag fokus till ekonomi och bemanning. Det är roligt att göra nya saker och få möjlighet att lära sig mer om nya områden.
Jag har arbetat nära den som varit bemanningsansvarig tidigare och problemlösningsprocessen i att hitta rätt person till rätt uppgift och samtidigt fylla allas tjänster så jämnt som möjligt är en utmaning som jag ser fram emot. Jag gillar att försöka finna optimala lösningar på svåra problem.
Hur länge har du jobbat på universitetet och hur är det att arbeta i en akademisk miljö?
– Jag började som student vid Umeå universitet 1989 och blev anställd som amanuens 1991 och sen var jag fast. Tyckte det var otroligt roligt att handleda och undervisa och fick höra att för att bli lärare/adjunkt bör man gå forskarutbildning så då gjorde jag det parallellt med undervisning på nästan 50 procent. Jag fick först en anställning som adjunkt och i samband med disputationen blev jag lektor. Precis när jag disputerade anordnade dåvarande dekanen Staffan Uvell en ledarskapsutbildning för kvinnor vid fakulteten och det gjorde att jag fick upp ögonen för ledarskap. Jag har arbetat som programansvarig och studierektor också innan jag blev biträdande prefekt.
Ni är en starkt växande institution, vad blir de största utmaningarna som ekonomi/ bemanningsansvarig prefekt?
– Nu i början är den största utmaningen att se till att den kompetens och erfarenhet som min företrädare har inte försvinner i omställningen. Jag måste sätta mig in i ekonomin och se hur vi som institution kan fortsätta ge lika bra stöd som tidigare till våra forskare när det gäller ansökningar till exempelvis EU. Vi organiserar om och har fått förstärkning i stödet både i form av administrativ chef och ekonomisamordnare och vi kommer också få stöd via projektkontoret Digital Impact North.
Just nu är vi inne i en expansiv fas med många nyanställningar av professorer som i sin tur generar nyanställningar i form av lektorer, biträdande lektorer, postdoktorer, forskare och doktorander. En utmaning är att få det att fortfarande kännas som en institution med stark samhörighet. I framtiden blir det också en utmaning att fortsätta behålla den starka kompetensen hos oss och samtidigt ge yngre forskare en möjlighet till ekonomisk trygghet i form av anslag.
Bemanningsmässigt kan jag se att vi tidigare haft relativt få lärare som var och en undervisar ganska mycket medan vi nu går mot en situation med många lärare men där var och en har en mindre andel undervisning i sin tjänst. Det kan bli utmaningar att finna personer som vill kombinera sin tjänst med ledningsuppdrag eftersom de ofta är en större andel av en tjänst och då konkurrerar med önskan om att undervisa och forska.
Du undervisar också, på halvtid. Vilka kurser och program undervisar du på?
– Jag har undervisat på många olika kurser och nivåer genom åren inom områden som numeriska beräkningar, logik, programmeringsmetodik, datastrukturer och examensarbeten. De senaste åren har största delen av min undervisning rört programmeringsmetodik i främst Python och även Datastrukturer och algoritmer. Jag träffar i princip alla civilingenjörer på fakulteten när jag undervisar i Matlab men även kandidatprogrammen i datavetenskap och kognitionsvetenskap.
Vad är det roligaste med att undervisa?
– Att se ”aha”-glimten i ögat hos en student som kämpat med att förstå och sen inser hur man ska göra. Jag möter många olika studenter och de som inte är datavetarstudenter kan komma till en kurs med en rätt negativ inställning till programmering och datavetenskap. När de i slutet av kursen kommer fram och säger ”Det här var jättekul, vad kan jag läsa om jag vill läsa mer i datavetenskap?” – då blir jag glad!
Jag vill vara nära studenterna och gärna jobba individuellt med dem men tyvärr blir det ofta större grupper och nu i Corona-tider har jag gett kurser för studenter som jag aldrig sett eftersom de inte har kameran på. Det känns konstigt och jag längtar tillbaka till en mer personlig undervisning igen.
Kommer från: Uppväxt i Bredbyn i Ångermanland
Bor: i Umeå på Sofiehem
Familj: Min man, två tjejer på 13 och 18 år samt två katter.
Intressen: Böcker, fiske, handarbete, dataspel
Läser: Allt! Men gillar särskilt fantasy, science fiction och deckare.
Gör gärna en solig söndag: Fiskar på sommaren och på vintern går jag gärna en promenad eller bara sitter i en vindskyddad snöhög och njuter.
Oanad talang: Kanske inte en talang men jag samlar på jultomtar och har 980 stycken som jag tar fram varje advent.
Det bästa med datavetenskap: Att det alltid finns något nytt att lära sig och utforska! Sen gillar jag ordning och reda, problemlösning och logiska resonemang och det är ju precis vad datavetenskapligt tänkande och programmering går ut på.
Ska göra när covid-19-pandemin är över: Träffa och krama många släktingar och vänner som jag inte kunnat se på länge.