NYHET Florian Schmidt på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik erhåller tillsammans med forskare på RISE Piteå 7,7 miljoner kronor av Energimyndigheten för att ta fram nödvändig kunskap för implementering av oxyfuelförbränning i befintliga anläggningar för förbränning av biomassa. Målet är att underlätta koldioxidinfångning och i längden bidra till att minska utsläpp.
Florian Schmidt, lektor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet.
Bild Hans KarlssonFörbränning av fast biomassa tillsammans med avskiljning och lagring av koldioxid (BECCS) har i Sverige potential att generera >10 miljoner ton negativa koldioxidutsläpp per år fram till 2045.
Ett lovande sätt att uppnå BECCS är att implementera oxyfuelförbränning av biomassa i befintliga anläggningar för värme- och elproduktion samt avfallsförbränning. Hållbarheten kan ökas genom att använda restprodukter från skogsbruk, jordbruk och industri.
I processen oxyfuelförbränning används ren syrgas istället för luft i syfte att generera en hög koncentration av koldioxid i rökgasen, vilket underlättar efterföljande infångning och lagring av koldioxiden. Fördelarna med tekniken inkluderar även hög förbränningseffektivitet, minskad rökgasvolym, samt minskad bildning av kväveoxider och kolmonoxid.
I detta fyraåriga projekt kommer försök att utföras i pilotskala för att utreda bränsleomvandlingen i den koldioxidrika atmosfär som genereras i processen. Särskilt fokus läggs på att undersöka processtabilitet och -kontroll, gasfas- och askkemi, samt rökgasens kemiska sammansättning.
- Vi kommer att använda avancerade diagnostiska metoder, allt från in situ gasmätningar med laserspektroskopi till fastfasanalys med svepelektronmikroskopi, för att undersöka den komplexa processen, säger huvudsökande Florian Schmidt, lektor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet. Medsökande är Dr. Alexey Sepman och Dr. Henrik Wiinikka, båda vid RISE i Piteå.
Vid oxyfuelförbränning används rent syre (blandat med en del av den koldioxidrika rökgasen) för termokemisk omvandling av bränslet. Koldioxiden i rökgasen kan sedan avskiljas och lagras. Avancerad diagnostik kommer att användas i projektet för att undersök processtabilitet, gasfas- och askkemi samt renheten av den generade koldioxidgasen.
Bild Florian Schmidt
Genom detta projekt skapas förutsättningar för att underlätta implementeringen av nya industriella lösningar, vilket på lång sikt kan leda till betydande tekniksprång mot kraftigt minskade svenska utsläpp av växthusgaser i ett hållbart energisystem.