Forskar om rötters viktiga roll i arktiska ekosystem

Gesche Blume-Werry, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet

BildMarlene Pfau

Det var nästan 500 sökande till de fyra tjänsterna som utlystes vid en stor satsning vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.

– Att jag fick en av tjänsterna känns lite surrealistiskt, för att vara helt ärlig. Jag tror att min första reaktion var en blandning av jubel och att det inte kunde vara sant. Jag har fortfarande inte riktigt firat på grund av covid-19-pandemin, men jag hoppas att det snart blir dags, säger Gesche Blume-Werry, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet sedan den 1 juni i år.

Den globala klimatuppvärmningen leder till ökande luft- och marktemperaturer, förändringar i snötäcke och upptining av permafrost. Samtidigt medför markanvändningsförändringar nya betesregimer, nya arter och leder till att vattennivån minskar för jordbruksanvändning. Gesche Blume-Werrys forskningsintresse ligger i samspelet mellan växter och deras miljö som svar på dessa förändringar och hur de i sin tur kan återkoppla till det globala klimatet.

Fokus på växtrötter

– Jag är en ekosystemekolog och riktar in mig på arktiska, boreala och torvmarkekosystem. Ett kärntema under hela min forskningskarriär har varit mitt fokus på växtrötter. Trots deras nyckelroll i vatten-, närings- och kolcykler är rötter notoriskt underskattade tycker jag – främst för att de är utmanande att observera. Även om mitt allmänna fokus är på rötter, forskar jag också på mer omfattande ekosystemsvar, till exempel förändringar i ekosystemets kvävecykel som respons på invasiva daggmaskar.

De senaste fyra åren har Gesche Blume-Werry varit postdoktor i gruppen Experimental Plant Ecology vid University of Greifswald i Tyskland. Under den tiden har hon studerat rotproduktion och nedbrytning i dränerade och torvmarker i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Torvmarker täcker mindre än tre procent av jordens landytamen lagrar 2-4 gånger så mycket kol som alla skogar på jorden. Problemet är att vi har tömt torvmarker för jordbruksändamål sedan länge vilket förvandlar dem från en kolsänka till en kontinuerlig koldioxidkälla.

På en global nivå är dränerade torvmarker (endast 0,3 procent av landytan) ansvariga för 5 procent av de globala antropogena koldioxidutsläppen. Så detta är ett område där förvaltningsförändringar har potential för stora minskningar av utsläppen. Det är därför torvmarker restaureras.

– I mitt projekt jämförde jag växtproduktion och nedbrytning i olika dränerade och återvätna torvmarker för att se om återvätningen verkligen leder tillbaka till en ansamling av organiskt material.

Intresse för forskning växer fram

Gesche Blume-Werry kommer från Tyskland. Hon föddes i Hamburg och växte upp i en liten by strax utanför staden. Efter gymnasiet pluggade hon vid universiteten i Münster och Bayreuth.

– Redan under mina grundstudier blev jag väldigt intresserad av forskning. Jag fick en praktikplats och tillbringade en sommar med att studera fjärilar i Pyrenéerna i södra Frankrike. Mellan min kandidatexamen och min masterutbildning ville jag göra en annan praktik och bestämde mig för att resa norrut den här gången. Jag lyssnade till en presentation av andra studenter som hade tagit en av kurserna i Abisko under Erasmus-tiden vid Umeå universitet, och det såg ut som en så fantastisk plats!

När hon kom till Abisko blev hon omedelbart fast.

–  Jag älskade fjällen och midnattssolen och framför allt den otroligt fina gemenskapen på forskningsstationen i Abisko. Under den sommaren bara växte min fascination med växter i extrema miljöer, och jag blev helt förälskad i (sub)Arktis och i att forska. Ett år senare kom jag tillbaka för att studera rotfenologi i mitt examensarbete, och under den tiden ansökte jag till en doktorandtjänst vid Umeå universitet baserad i Abisko. Så i stället för ännu en sommar i Abisko stannade jag sex år.

Gesche Blume-Werry tar bilder av växtrötter med en minirhizotron-kamera, Låktatjåkka, nära Riksgränsen.

BildIve van Krunkelsven

Gesche Blume-Werry brinner för att studera nordliga ekosystem och vet att Umeå universitet är ett av de ledande nordliga universiteten som har en stark forskningsmiljö inom arktisk och boreal forskning samlat till Climate Impacts Research Center, CIRC, på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Det var en av anledningarna till att hon sökte det biträdande lektoratet.

Etablerar egen forskargrupp

Hon tror också att hon är vid en idealisk punkt i livet för att bygga upp sin egen forskargrupp.

– Jag känner mig redo att ansvara för en grupp och ser fram emot att samarbeta med forskare från Umeå universitet, båda människor jag har arbetat med tidigare - till exempel Ellen Dorrepaal, Johan Olofsson och Jonatan Klaminder – och nya samarbetspartners, till exempel är jag nyfiken på Ryan Sponseller och Judith Sarneel. Jag är säker på att fler möjligheter dyker upp när jag är på plats i Umeå, speciellt när vi kan komma tillbaka till att småprata över en kopp kaffe. Jag ser väldigt mycket fram emot det!

Hennes främsta mål med forskningen på lång sikt är att öka förståelsen för rotdynamik och deras betydelse för växtsamhällets sammansättning och funktion samt ekosystemprocesser. Hon hoppas att forskningen under de kommande åren kommer att bidra till mer kunskap om hur dessa system fungerar underjordiskt, hur de kan förändras och vad det i sin tur betyder för det globala klimatet.

– Jag har fått en fantastisk möjlighet att bygga upp min egen forskning i vad jag hoppas kunna vara en inspirerande och stödjande miljö. Och personligen längtar jag efter att få uppleva riktiga Norrländska vintrar igen!

Gesche Blume-Werry går ner från ett fältförsök på berget Nuolja nära Abisko, och med sig utrustning.

BildEmelie Eriksson

Korta fakta:

Namn: Gesche Blume-Werry
Kommer från: Hamburg i Tyskland
Familj: min vapendragare Laurenz och vår son Mattis
Bor: I Greifswald i Tyskland.  Letar för närvarande efter ett hus i Umeå!
Intressen: Skidåkning, klättring och trädgårdsskötsel
Okänd talang: Hejare på att sticka och värmeförsegla av nedbrytningspåsar
På nattygsbordet: Den försvinnande halvan av Brit Bennett
Lyssnar på: massor av poddsändningar
Streamar: Det brittiska lekprogrammet Taskmaster
Favoriträtt: Satai Bosh bowl - nötter, sötpotatis, hummus, broccoli och en touch av lime
Gillar att göra en ledig söndag: åka skidor eller vandra och titta på några fåglar, eller ta en god kaffe och läsa en bra bok
Favoritplats i Umeå: Detta måste jag ta reda på under de kommande åren.
Kommer att göra efter pandemin: Bjuda in vänner på besök för att fira mitt nya jobb