NYHET Ulrika Haake, Ola Lindberg och Oscar Rantatalo kommer att analysera hur kön och professionell bakgrund inverkar på arbetsdelning och status i brottsutredarnas yrkespraktik i projektet "Den ”civilianiserade” polismyndigheten: Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning" som nyligen beviljats drygt 3, 5 miljoner kronor från FORTE.
Polisen är en viktig samhällsinstitution som brottas låg brottsuppklarning och bristande tillgång på utbildade poliser. För att möta dessa problem har anställningar av civilanställda ökat. Inom brottsutredningsverksamheten är en global trend att civilanställda tar över arbetsuppgifter och ansvar från utbildade poliser och denna process kallas i den internationella forskningen för ”civilianisering”.
Ulrika Haake, professor vid Pedagogiska institutionen, är huvudsökande för projektet.
BildUlrika SahlénCivilanställda skiljer sig från poliser i två viktiga avseenden. För det första har de en annan professionell bakgrund (som t.ex. socionomer) och är ofta högre utbildade, samtidigt som de kämpar med bilden av att inte vara ”riktiga poliser”. För det andra är de oftare kvinnor, som då gör inträde i en organisation känd för sin manliga kultur. Syftet med detta projekt är att undersöka hur civilianisering förändrar den brottsutredande praktiken.
Ulrika Haake, som är huvudsökande för projektet förklarar att ordet "civilianisering" troligtvis inte finns i någon ordlista, utan är en försvenskning av det engelska ordet ”civilianization”, som också är relativt ovanligt. Det forskarna vill säga med det begreppet är att en allt större del av polisens verksamhet utförs eller är i framtiden planerat att utföras av civilanställda som inte har någon polisutbildning. Då blir polisens organisation allt mer civilianiserad.
Specifikt kommer de analysera hur kön och professionell bakgrund inverkar på arbetsdelning och status i brottsutredarnas yrkespraktik. Då projektet kommer att genomföras under, eller i direkt anslutning till, COVID-19-pandemin, kommer de även att studera vilka effekter den har på polisens arbete med brottsutredning. För att undersöka dessa processer kommer forskarna använda etnografisk metod där de ”skuggar” civila brottsutredare genom deltagande observationer och intervjuer.
Den största utmaningen kan vara att få access till polisorganisationen för att kunna skugga utredare så länge Covid-19-pandemin pågår.
- Projektet startar i januari 2021 och från hösten -21 har vi planerat att kunna komma ut i verksamheten... det får vi eventuellt skjuta på, eller göra på annat sätt, berättar Ulrika Haake.
Forskarna hoppas få en djupare förståelse för skärningsområdet professionsbakgrund, kön och status inom polisen, vilket kan ge insikter i hur brottsutredning kan organiseras på ett inkluderande sätt, för att stödja lika villkor och lika möjligheter för kvinnor och män samt poliser och civilanställda inom polisorganisationen.
