NYHET Under 2022 hjälpte Arktiskt centrum vid Umeå universitet till att finansiera en samarbetsaktivitet inom ett forskningsprojekt om nordiska marina ekosystem som leds av professor emeritus Terry Frank Bidleman. Med finansieringen tog forskargruppen emot en forskare från USA för att utföra fältarbete i Abisko och sjön Torneträsk.
Terry Bidleman är professor emeritus vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet, och chef för projektet ”Halogenerade naturliga substanser (HNP) i nordiska marina ekosystem”. Inom forskningsprojektet inledde han ett projektsamarbete med professor Penny Vlahos och hennes doktorand Emma Shipley från Institutionen för marina vetenskaper vid Universitet i Connecticut (UCONN), USA.
– Målet med samarbetet var att undersöka källor och transportvägar för utvalda halogenerade naturliga substanser (HNP) i sjön Torneträsk vid gränsen till Abisko nationalpark i Sverige. De HNP som studerades var bromhaltiga föreningar som produceras i haven av alger och bakterier, samt klorerade föreningar som produceras av marksvampar.
Emma Shipley, doktorand vid universitetet i Connecticut (UCONN).
Bild Terry BidlemanFinansiering från Arktiskt centrum och EcoChange gjorde det möjligt för doktoranden Emma Shipley att resa och besöka Abisko naturvetenskapliga station för att ta vattenprover från sjön Torneträsk och angränsande vattendrag. Parallella prover togs också av Umeå-teamet beståendes av Terry Bidleman, Kathleen Agosta och Mats Tysklind.
Forskningsresultaten från sjön Torneträsk jämfördes med liknande mätningar i älvar och flodmynningar i Västerbottens län och har främjat våra undersökningar av HNP i norra Sverige.
Bidleman säger att det gemensamma fältarbetet var mycket fördelaktigt i flera avseenden.
– Vi etablerade ett samarbete med professor Vlahos vid Universitetet i Connecticut som vi har för avsikt att fortsätta. Forskningsresultaten från sjön Torneträsk jämfördes med liknande mätningar i älvar och flodmynningar i Västerbottens län och har främjat våra undersökningar av HNP i norra Sverige. Resultaten har hittills lett till en publikation och flera presentationer.
Bidleman förklarar hur HNP:er kan hjälpa oss att förstå utbyten mellan land, hav och luft i det älvsystem som dominerar Bottenviken.
– Bottenviken har en näringsväv som skiftar från växtplankton till heterotrofa bakterier som livnär sig på det organiska material som transporteras längs älvarna. Den övergripande bilden av HNP:ers transport och utbyte kan sammanfattas med "Det som sprids ut kommer tillbaka", eftersom de förångas från hav och land, sprids genom atmosfären och återvänder via nederbörd och älvar. HNP:er gör det därför möjligt för oss att följa utbyten mellan land, älvar, hav och luft, och vi ser detta tydligt i de resultat som särskiljer lands- och havshärledda föreningar längs Bottenvikens kust och vid sjön Torneträsk.
Bidleman nämner också hur resultaten kan vara användbara för framtida arbete.
– Även om de studerade HNP inte är förorenande har de hittats i fisk. En förlängning av detta arbete skulle kunna vara att använda HNP för att följa skillnader i bioackumulering från älvarna till kusten, undersöka sambanden mellan HNP och det organiska materialet som livnär bakterier, samt övervaka hur HNP-nivåer svarar på klimatförändringarna.
