NYHET Den 28 juni avgick statsminister Stefan Löfven (S) efter att en vecka tidigare förlorat en misstroendeomröstning. Statsvetaren Johan Hellström berättar mer om några idéer för att undvika regeringskriser som åter har blivit aktuella.
Statsminister Stefan Löfven (S) entledigades av talmannen efter att ha förlorat en misstroendeomröstning. – Den majoritet som nu röstat emot regeringen har själv inget alternativ, sade Stefan Löfven vid pressträffen en vecka innan, den 21 juni.
BildSten-Åke Stenberg/ MostphotosRegeringskriserna har avlöst varandra sedan riksdagsvalet 2014. I samband med den senaste regeringskrisen har flera gamla förslag för att i framtiden undvika regeringskriser åter blivit aktuella.
– Statsvetare har aldrig riktigt varit överens om vilket typ valsystem eller andra politiska spelregler som lämpar sig bäst för Sverige, säger Johan Hellström docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Den största vattendelaren har varit mellan majoritetsvalsystem och proportionella valsystem. Majoritetsvalsystem likt det brittiska valsystemet tenderar att resultera i två jämnstora partier som slåss om regeringsmakten. Det ger ett system där väljarna röstar mellan två regeringsalternativ, snarare än på olika politiska partier.
– Majoritetsvalsystemens förespråkare lyfter inte sällan fram dess fördelar med starka och handlingskraftiga regeringar, som i de flesta fall är förskonat från regeringskriser och politisk instabilitet. Samtidigt är denna typ av valsystem främmande för en svensk kontext och dess nackdelar med lägre valdeltagande och sämre politisk representativitet är uppenbar, säger Johan Hellström.
I debatten har statsvetaren Olof Petersson nyligen föreslagit att Sverige ska införa konstruktivt misstroendevotum för att undvika framtida regeringskriser.
Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
BildMattias PetterssonVad innebär detta?
– Det innebär att om oppositionen vill avsätta en regering måste den samtidigt enas om en ny statsministerkandidat. Detta gör det så klart mycket svårare för oppositionen att fälla regeringen. Ursprungligen är detta en tysk uppfinning för att undvika de många och frekventa regeringskriser som präglade mellankrigstiden. Något som också var en av orsakerna till att nationalsocialisterna lyckades ta makten i Tyskland i början av 1930-talet, säger Johan Hellström.
Skulle det vara en bra idé om Sverige införde detta tycker du?
– Nej, tvärtom. Dels skulle det riskera att ge ännu mer utdragna regeringsbildningar efter riksdagsval än i dag, dels är det inte förenligt med den svenska parlamentarismens principer, säger Johan Hellström.
Den svenska lösningen är genomtänkt
I Sverige behöver en ny regering inte ha ett aktivt stöd i parlamentet, utan i stället krävs det att en majoritet inte röstar emot regeringen för att den skall få tillträda – så kallad negativ parlamentarism. I samtliga länder med konstruktivt misstroendevotum måste en parlamentsmajoritet rösta för en regering för att den ska få tillträda – så kallad positiv parlamentarism.
– Det är ingen tillfällighet att i länder med en låg tröskel för att en regering ska få tillträda även har regler som gör det lättare för oppositionen att avsätta regeringen. Och tvärtom, där regeringen behöver ett uttalat stöd från en parlamentsmajoritet för att tillträda är det även svårare att avsätta regeringen. Det är avvägning som måste göras. I detta avseende anser jag att den svenska lösningen – med regler som underlättar regeringsbildningar, men som samtidigt gör det lätt för oppositionspartier att återkalla regeringens mandat – är genomtänkt. Det garanterar att regeringen tolereras av en riksdagsmajoritet under hela mandatperioden utan att ytterligare försvåra regeringsbildningar efter riksdagsval.
För mer om svensk politik och regeringsbildning, se forskarbloggen Om makt och politik.
