NYHET – Forskning om fysikhumor är viktig eftersom ju mer vi forskare åskådliggör detta fenomen, desto bättre kan fysikläraren nyttja skämt som ett verktyg i sin undervisning, säger fysiker och civilingenjör Maria Berge, som forskar på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.
Maria Berge disputerade på Chalmers och kom som postdoktor till Umeå universitet 2012. Foto: Ingrid Söderbergh
Det började med att Maria Berge gjorde en lärandestudie på Chalmers över hur teknisk fysik-studenter interagerar med varandra när de löser fysikuppgifter i grupp. Hon märkte att skämt utgjorde en viktig del i kommunikationen.
– Det fanns en alldeles särskild ”nördig” jargong. Jag kan ge några exempel. Studenterna skämtade om att det var lätt, när det i själva verket var svårt. De drog gärna variabler till det extrema så som att något rör sig med ljusets hastighet. Man bröt mot de klassiska fysikreglerna som innebär att man alltid skalar av ett fysikproblem till det väsentliga. Problemet om ”En oxe som drar en låda …” blev till ”En kossa som galopperar med lådan…”. Vilket djur som drar är ju irrelevant för själva problemlösningen, förklarar Maria Berge.
Med hjälp av de videoinspelningar som hon redan gjort på Chalmers kunde Maria Berge ta sin idé vidare och göra ytterligare en studie på dessa data med fokus på studenternas skämt.
Hennes resultat visade att i stort sett alla skämt som studenterna uttryckte var knutna till fysik. Det handlade inte om så kallade canned jokes – utan situerad humor, som är rolig i den specifika stunden och i sitt sammanhang.
– I och med att skämten kräver en viss baskunskap i fysik för att vara roliga ger humorn en känsla av gemenskap. Den fysikkultur och normer som råder betonas mycket i de här skämten. De är vi som fattar och de andra som inte förstår, säger Maria Berge.
En annan studie som Maria Berge gjort tillsammans med Anders Johansson, Uppsala universitet, har istället fokus på skämt i fysikföreläsningar. Här har de två forskarna använt sig av etnografiska observationer gjorda av Anders Johansson och videodata från inspelade föreläsningar på Yale i USA. Ett exempel på hur lärarna kan skämta är att personifiera fysiken och plötsligt kalla en molekyl för Joe.
Resultaten från denna studie visar att fysikhumor inte har geografiska gränser. Att svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting är 42, är roligt i flera fysiksammanhang i västvärlden.
– Vi får också en förståelse för hur det är att lära sig fysik genom att titta på skämten och vi får ledtrådar till hur miljön i fysikklassrummet är. Vi fann nästan ingen sexistisk humor, rasistisk humor eller att lärarna skämtade på någon specifik students bekostnad.
Finns det inga nackdelar med allt skämtande?
– Jo, vi såg också hur fysiker stereotypiseras och att skämten förstärker nörden som figur.
Nästa projekt blir att studera fysikskämtandet mellan handledare och student. Hon har tillgång till videomaterial från Danmark, data som väntar på att få ett lager av humoranalys på sig.
Maria Berge samlar, lite nördigt, på fysikskämt. När helst hon träffar fysiker, ber hon dem mejla sina bästa skämt. Hon vill också veta när de fick höra skämtet och i vilket sammanhang. En favorit hon fick av en fysiklärare var denna: ”Om man springer vinkelrätt in i en vägg är man normal då?”
– När jag visar skämten för icke-fysiker får jag ofta höra att de är tråkiga.
Namn: Maria Berge
Kommer från: Örebro
Utbildning: Teknisk fysik på Chalmers
Familj: Gift, två barn
Husdjur: Två kaniner
Intressen: Jazzdans och serieböcker
Oanad talang: Världsmästare på kanelbullar
På nattygsbordet: Karin Bojs och Nina Hemmingsson
20 Jokes Only A Physics Nerd Will Appreciate