NYHET Tandvård och munhälsa, hälso- och sjukvård, förebyggande insatser och rehabilitering är områden som utvecklas i underlaget till en nationell demensstrategi. Fyra representanter för Umeå universitet har medverkat som experter i detta arbete: Erik Rosendahl, Håkan Littbrand, Annika Toots och Peter Nordström, alla vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Strategin beskriver att cirka 150 000 personer i Sverige lever med en demenssjukdom i dag, och antalet ökar i takt med att vi lever allt längre. Med detta följer ökade kraven på resurser, kompetens och forskning inom vård, omsorg, rehabilitering och tandvård.
Det går inte att bota demenssjukdom, men det går att med olika läkemedel, vård- och omsorgsinsatser och rehabilitering lindra symtom, underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för både demenssjuka personer och deras anhöriga. ”Sedan den tidigare strategin beslutades år 2017 har bland annat tandvård, hälso- och sjukvård och förebyggande insatser fått ökad betydelse”, står det i det nya underlaget.
I strategin nämns att risken att utveckla demenssjukdom är kopplad till kön, ärftliga faktorer och miljöfaktorer. När det gäller livsstil, går det förebygga minnesproblem och stärka hjärnhälsan genom att:
· ändra sina matvanor
· vara fysiskt och socialt aktiv
· utmana sig med olika typer av hjärngympa
· ha koll på sina hjärt- och kärlvärden
I underlaget anges vad som bör prioriteras i det kommande arbetet inom de områden som redan ingår den nuvarande strategin. Dessa är Samverkan, Personal, Kunskap och kompetens, Uppföljning och utvärdering, Anhöriga och närstående, Samhälle samt Digitalisering och välfärdsteknik.
Det nya underlaget presenterades första gången av Socialstyrelsen den 29 februari under ett möte i Regeringens äldreforskarråd, då Erik Rosendahl närvarade.
– Personligen tycker jag det är särskilt bra att rehabilitering lyfts som ett av de prioriterade områdena, eftersom detta inte tidigare varit med i demensstrategin eller nationella riktlinjer för personer med demens. Rehabilitering har viktiga effekter för denna grupp under hela sjukdomsförloppet och borde vara lika självklar som för andra neurologiska sjukdomar som förvärras över tid, exempelvis Parkinsons sjukdom. Det är även positivt att forskningens betydelse inom bland annat omvårdnad och rehabilitering lyfts, säger Erik Rosendahl.
