Fyra frågor till Joacim om Icelab och vägen till projekt om covid-19

Joacim Rocklöv, Epidemiolog och statistiker och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildMattias Pettersson

Joacim och hans medarbetare ställer sig frågan – hur kan vi pressa tillbaka covid-19 i Sverige på lång sikt utan att hindra ekonomin för mycket? Det är uppenbart att vi inte vet hur vi ska uppnå denna balans ännu, eftersom vi genomgår detta jättepandemiexperiment med epidemiologer, virologer, politiker och medborgare som alla försöker att på olika sätt bekämpa spridningen av viruset, baserat på kunskap som hela tiden uppdateras och ändras. Vi behöver ett bättre sätt att hantera denna och framtida pandemier och hitta en solid grund att stå på i form av modelleringsstrategier för att undertrycka viruset som kan hjälpa oss på vägen.  

Hur kom idén till forskningsprojektet till?

– Idén kom med den ökande medvetenheten och indikationerna på att superspridning är mycket viktigt vid spridningen av covid-19, och misstanken om att åtgärderna hittills inte har tagit hänsyn till detta. Med superspridningsmönster kan åtgärder som inte skulle vara särskilt effektiva för att bekämpa andra infektionssjukdomar som influensa vara riktigt effektiva och nödvändiga för kontroll av covid-19.

Integrated Science Lab, Icelab, strävar efter att skapa samarbeten inom livsvetenskaperna vid universitetrt. Icelab använder matematisk modellering för orsak-verkan förståelse och sammanför forskare från olika discipliner.

BildElin Berge

Vad hjälpte dig att gå från din idé till ett finansierat projekt?

– Jag har diskuterat samarbeten med Icelab i många år. För fem år sedan sökte en av mina doktorander efter metodstöd och hittade hjälp och vi började samarbeta med Icelab genom Åke Brännström vid Institutionen för matematik och matematisk statistik. Det är fortfarande ett starkt samarbete med flera externa bidrag. Min grupp vid Medicinska fakulteten arbetar med liknande metoder som Icelab, men på grund av den mycket tillämpade karaktären av vår forskning är vi “svagare” i metodkomponenterna och behöver ibland uppbackning.

Vad är du mest entusiastisk över med det nya projektet?

– Den väldigt tvärvetenskapliga forskningsmiljön i projektgruppen och Icelab-miljön är riktigt spännande. Kombinationen av riktigt starka toppmoderna metoder med rätt frågor och inställning för folkhälsoproblem kan verkligen leda till toppforskningsresultat av internationellt och bredare intresse.

Vilka tips har du för forskare som vill samarbeta utanför sin egen disciplin?

– Börja prata med människor från olika discipliner. Var inte rädd för att ställa dumma frågor eller inte veta allt ... Det är därför du borde samarbeta, för någon annan kan vissa saker bättre än du ... och det är roligare. Inlärningskurvan är ständigt brant.

Joacim Rocklövs personliga sida

Om projektet:

Detta postdoktorsprojekt finansieras av ett Kempestiftelseanslag till Icelab för att främja nya tvärvetenskapliga projekt. Tre projekt finansierades 2020, med potential att finansiera ytterligare tre år 2021 och 2022. Teamet som samarbetar med detta projekt är: en tillträdande postdoktor, Joacim Rocklöv, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och ansluten till Icelab, Åke Brännström, professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik och Icelabmedlem, Martin Rosvall, professor vid Institutionen för fysik och Icelabmedlem, Henrik Sjödin, senior forskningsingenjör vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kenneth Bodin, vd för Algoryx Simulation, Anders Johansson, docent vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, samt Annelies Wilder-Smith, gästprofessor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, samtliga vid Umeå universitet.