Främmande trädslag i skogen betyder förlust av betesmark för renar

Renar på vinterbete i tallskog.

BildTim Horstkotte

Contortatallen har planterats sedan 60-talet främst i norra Sverige, eftersom den förväntas växa fortare än den inhemska tallen. Det har dock rapporterats att både växt- och djurlivet kan påverkas negativt i bestånd med contortatallen. Renskötare har även rapporterat att renarna inte hittar tillräckligt med föda i dessa bestånd och att de inte kan röra sig fritt.

I en studie utförd vid Umeå universitet och SLU, som publicerades tidigare i år i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management, analyserade forskargruppen renarnas habitatval i detalj utifrån renskötarnas observationer.

– Med hjälp av GPS-data från renar insamlat av renskötare i Vilhelmina norra sameby analyserade vi hur renarna rörde sig i landskapet under tre olika vintrar, och undersökte vilka områden de föredrog att vistas i och vilka de helst undvek. Vi var intresserade av att undersöka om vi kunde hitta samma beteende som renskötare observerat, säger Tim Horstkotte, förste forskningsingenjör på Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Med data på renarnas rörelsemönster under tre vintrar undersökte forskargruppen renarnas beteende på samebyns vinterbetesmarker. De undersökte även om mängden lav skiljer sig i olika skogstyper, samt på vilka marktyper contortatallen växer.

Resultaten samstämmiga

Studien visar att trädhöjd var en viktig faktor för hur vidare renarna undviker bestånd med contortatall jämfört med bestånd med vår inhemska tall.

– Om contorta-träden var mer än tre meter höga visar våra analyser att renarna väljer bort dessa områden framför andra skogstyper, men där träden var lägre ändrade renarna inte sitt val av skogstyp – oberoende om det fanns contorta inom beståndet eller inte, säger Tim Horstkotte.

– En viktig punkt att lyfta är att vi såg också att det var mindre mängd marklav i contortabestånden, trots att contortatallen ofta planteras på torra marker som egentligen är gynnsamma för marklavar. Detta kan tyda på att plantering av contorta påverkar lavförekomst negativt trots att förutsättningar i marken borde vara bra. 

Contortatallen en utmaning av många

Jörgen Sjögren, forskare vid SLU i Umeå som också deltagit i arbetet betonar vikten av den här typen av studier:

– I dagsläget finns contortatall i Sverige på en yta som täcker drygt 600 000 hektar och för att ha så mycket av ett trädslag som inte har sitt ursprung på den här sidan Atlanten vet vi förvånansvärt lite om de ekologiska konsekvenserna. Den här studien bidrar väsentligt till kunskapsläget.

Forskarna pekar på att plantering av contortatall på marker som är lämpliga för marklavar bidrar till en minskning av lavbete för renarna och det kan leda till att renarna förlorar viktiga betesområden. Inom hela renskötselområdet i Sverige är tillgång till vinterbetesmarker med riklig förekomst av marklav en flaskhals. Detta i kombination med andra yttre påtryckningar på renskötseln, inklusive klimatförändringarna försvårar förutsättningarna för renskötseln.