NYHET Även om samer i allmänhet i mångt mår ungefär som andra svenskar i allmänhet, skiljer gruppen renskötande unga samer ut sig med att må markant sämre trots arbetet i naturen. Varför det är så och vad man skulle kunna göra åt det, är något som Jon Petter Stoor forskar om och som nu får finansiering av Forte.
Bild
Under våren 2021 gjorde forskare vid Umeå universitet på Sametingets uppdrag en stor enkätstudie bland alla samer i Sverige om deras upplevda hälsa. Det är bland annat resultaten i den som ligger till grund för den fortsatta hälsoforskningen om samer.
Svaren ska nu analyseras och jämföras med resultaten från den svenska nationella folkhälsoundersökningen, men de preliminära resultaten talar för att den psykiska hälsan och förekomsten av självmordsproblematik generellt inte skiljer sig mellan samer och andra svenskar. Däremot finns viktiga skillnader inom den samiska gruppen.
Precis som i den svenska befolkningen i allmänhet rapporterar kvinnor mer problem med psykisk ohälsa, jämfört med män. Bland samerna ser det dessutom ut som att samisktalande samer rapporterar bättre hälsa än dem som inte talar samiska. Även andra variabler som utbildning, arbetslöshet och diskriminering tycks spela in.
– Det verkar finnas både allmängiltiga och samisk-specifika mönster i hälsan bland samerna. Vi måste analysera detta mer framöver, men samvariationen med språkkompetens är intressant. Delvis kan det i sin tur samvariera med socioekonomiska eller geografiska faktorer, samtidigt som vi från andra urfolkssamhällen vet att kulturell förankring är en positiv hälsofaktor, och samisk språkkompetens kan vara en indikator på sådan förankring, säger Jon Petter Stoor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
Jon Petter Stoor fortsätter nu med ett projekt för att närmare analysera resultaten från enkäten och gå vidare med att studera vilka insatser som bör göras för att förbättra hälsan bland unga vuxna samer i åldern 18 – 24 år. Projektet ska pågå till 2023 och stöds av Forte med två miljoner kronor.
