NYHET Kan vi fira jul som vanligt i år? Efter två års pandemi tyder mycket på det. Men bara för att coronapandemin klingat av så vilar varken virus eller forskningen kring detsamma. Forskarna fortsätter utreda hur vi ska bekämpa virusorsakade sjukdomar och pandemier bättre än hittills. Niklas Arnberg, virologiprofessor vid Umeå universitet, hoppas att antivirala läkemedel ska vara en nyckel.
Mycket tyder på att vi vågar fira jul i år lite mer som innan pandemi och corona var ord i var människas vokabulär. Vi törs träffas i stora grupper igen, besöka äldre släktingar och barnen kan krama tomten.
– Förutsättningarna för det är i nuläget goda, även om vi har många olika virus som härjar runt. Jag är mycket mer optimistisk än jag var inför julen förra året och året innan dess, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi på Umeå universitet, och fortsätter:
– Många människor har immunitet nu, och viruset har förmodligen blivit lite snällare jämfört med tidigare. Ur covidperspektiv ser det ljusare ut nu än på länge.
Niklas Arnberg, professor i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.
BildMattias PetterssonMed det sagt så muterar coronavirus – som orsakar covid-19 – långsammare än alla andra RNA-virus. Det gör det svårare att säga när det pandemiska coronaviruset landat som ett vanligt så kallat säsongscoronavirus.
Omikronvarianten av corona tog ordentlig fart i december förra året, med nya restriktioner som följd. Finns det risk för en upprepning? Absolut, men vi skulle inte behöva börja på ruta ett för det, säger Niklas Arnberg.
– Även om det skulle komma en ny variant, som undviker vårt immunförsvar till viss del, så har vi sannolikt ändå ett visst skydd åtminstone mot svår sjukdom och död. Vi vet däremot att varken vaccin eller genomgången infektion ger ett bestående skydd mot nya infektioner och mild sjukdom. Det är många som inte har fyllt på med en ny dos vaccin, och den gruppen är särskilt mottaglig för infektion och sannolikt även för besvärligare sjukdom än de som nyligen tagit en påfyllnadsdos, säger han.
Är pandemin på väg att avta här i Sverige?
– Sannolikt, ja, skulle jag säga. Den som bedömer huruvida det råder en pandemi, och när den är över, är Världshälsoorganisationen (WHO). Vi vet från tidigare influensaviruspandemier att det tar upp till tre år innan pandemiska influensavirus landar som vanliga säsongsinfluensavirus. Men, eftersom vi inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare så är det för tidigt att blåsa faran över.
Förra året var det inte så mycket restriktioner och då kom en del av dessa virus, som vi normalt har problem med, tillbaka.
Även om en ny virusvariant mest troligt inte skulle medföra svår sjukdom så blir det en ytterligare påfrestning för vården, arbetsplatser och skolor om många insjuknar samtidigt. För utöver covid-19 cirkulerar också många andra virussjukdomar så här års, som säsongsinfluensan som brukar ha sin topp i januari-februari.
Likaså RS-virus, som kan medföra allvarlig sjukdom hos små barn och äldre. Förra årets RS-säsong var både rekordtidig och mer utbredd än vanligt, och även i år har spridningen startat förhållandevis tidigt och i hyfsat stor omfattning. Andra virus i omlopp är bland annat parainfluensavirus, metapneumovirus, enterovirus, calicivirus och adenovirus.
– Här har vi kvar lite av en pandemieffekt. Under pandemin var vi bra på att hålla avstånd och följa restriktioner, och då spreds dessa sjukdomar i mindre omfattning. Förra året var det inte så mycket restriktioner och då kom en del av dessa virus, som vi normalt har problem med, tillbaka. Vissa virus tog då igen lite förlorad mark så att säga, och vi får räkna med att samma sak händer nu i vinter.
Det är ännu för tidigt att säga om årets influensasäsong kommer att bli värre än vanligt, men det kan mycket väl bli så.
– Vi behöver dock inte utgå från att det skulle bli väldigt mycket värre. Med det sagt är det otroligt värdefullt om många människor, även när det gäller influensan, går och vaccinerar sig. Det kan hjälpa sjukvården mycket när smittspridningen väl börjar ta fart, säger Niklas Arnberg.
Utöver de mer välkända virussjukdomarna finns en uppsjö av mer eller mindre vanliga virus som orsakar sjukdomar som ställer till mycket besvär för både individer och samhälle, och som sällan diagnosticeras. Du kanske blir sjuk och stannar hemma ett par dagar upp till ett par veckor. Från vårdcentralen kan du få beskedet att det är "något virus" men eftersom diagnostik kostar pengar, och det saknas antivirala läkemedel mot nästan alla virusorsakade sjukdomar, så skickas prover sällan för analys.
Under coronapandemin gick det rekordsnabbt att få fram analysverktyg, vaccin och läkemedel för att upptäcka, förstå, behandla och förhindra covid-19. Träffsäkra PCR-tester liksom snabbtester gjorde till exempel stor nytta i arbetet med att spåra och begränsa smittspridning.
Niklas Arnberg är övertygad om att forskningen kan fortsätta göra stor nytta när det gäller andra virusorsakade sjukdomar.
– Får sjukvården och primärvården tillgång till användarvänlig, billig, snabb och pricksäker diagnostik så får vi mer kunskap om eländet med virusorsakade sjukdomar, och då kan sjukvård och forskning göra mer för att behandla och förhindra sjukdom och för att avlasta vården. Tänk vilka enorma besparingar det skulle innebära för sjukvården och samhället i stort om det gick att ta fram den här kunskapen och verktygen. Vi är inte där ännu, men jag ser det som en spaning in i framtiden.
Mer effektiv diagnosticering av virussjukdomar vore en stor besparing för samhället, på samma sätt som det togs fram PCR-tester för coronaviruset.
BildMostphotosPandemin har satt ljus på vikten av forskning kring virusframkallade sjukdomar och pandemier, och det görs stora satsningar runt om i världen på att ta fram mer kunskap.
G20-länderna har tillsammans med WHO startat en pandemifond för att kraftsamla på forskningsområdet, och G7-länderna satsar på att forska fram bredspektrum-antivirala läkemedel. Som antibiotika, fast mot virus.
– Det är inte så att alla bara har glömt pandemin och inte gör något. Det händer mycket nu: proaktiva och preventiva insatser för att kunna hantera virusorsakade sjukdomar generellt, men också för bättre beredskap mot framtidens pandemier. Jag och mina kollegor försökte prata om de här sakerna innan pandemin drog igång, men vi nådde inte fram. Nu lyssnar folk på vad vi har att säga, så jag tänker att vi har ett ansvar att dela kunskap.
För även om det gick snabbt att ta fram exempelvis vaccin mot covid-19 så hade Niklas Arnberg önskat att insatserna fått börja tidigare.
Hade vi gjort ännu mer forskning för, säg, tio år sedan, som gett sjukvården antivirala läkemedel mot vanliga säsongscoronavirus innan pandemin började, då hade vi inte haft 20 000 döda i covid-19 i Sverige utan kanske 200, menar han.
– Vi kanske inte hade behövt restriktionerna, som hade enorm påverkan på hela samhället. Det tankesättet kan vi ta med oss inför framtidens pandemier, som kan orsakas av helt andra virus. Lyckas vi så kan vi dels hjälpa sjukvården att ta hand om människor med vanliga virussjukdomar som är nog så besvärliga, men vi bygger också beredskap mot framtidens pandemier. Det finns mycket kvar att göra.
Frågan många ställer sig nu är när nästa pandemi inträffar. WHO har utlyst sju globala hälsonödlägen de senaste 13 åren, och samtliga har orsakats av någon typ av virus. Det är något vi får ställa in oss på kommer att inträffa igen inom snar framtid, säger Niklas Arnberg.
– Vi är nu, sedan någon månad tillbaka, mer än åtta miljarder människor på jorden. Vi reser mer än någonsin förut, vi skövlar regnskog och utarmar biologisk mångfald. På totalen innebär det att vi i ökande utsträckning exponerar oss för så kallade zoonoser, det vill säga tillfällen då virus kliver över artbarriären från djur till att smitta människor. Det kommer att ske oftare i framtiden än det gjort hittills.
Det som räddat oss från ett ännu värre öde under den här pandemin är resultaten av nyfikenhetsbaserad forskning
Genom att försöka ta fram antivirala läkemedel skulle vi stå bättre rustade när nästa pandemi väl inträffar. För även om det bara tog ett år att ta fram covidvaccinet så kan ett år ändå vara ganska lång tid, om det vill sig illa.
– Det som räddat oss från ett ännu värre öde under den här pandemin är resultaten av nyfikenhetsbaserad forskning som inte kommer ifrån särskilda satsningar, och som gett oss RNA-baserade vacciner och PCR-diagnostik. Sannolikt hade vi klarat oss betydligt bättre om vi haft tillgång till antivirala läkemedel i början av pandemin.
– Nästa pandemi kan också orsakas av ett mer snabbmuterande virus och då kanske inte RNA-baserade vacciner fungerar tillräckligt bra. Då behöver vi andra verktyg, och helst redan från dag ett. Det är glädjande att se att det nu tas stora, internationella initiativ till att utveckla nya, fler och bättre antivirala läkemedel, säger Niklas Arnberg.
Forskningen har kommit en bit på väg, men det är förstås omöjligt att säga när sådana läkemedel skulle kunna finnas på plats. Det beror också på hur mycket pengar det skjuts till forskningen och hur högt den prioriteras.
Under 80- och 90-talens hiv- och aids-epidemi satsades stora resurser på forskning. Även om man inte lyckats utveckla något vaccin mot hiv-viruset så finns i dag ett tiotal olika läkemedel på marknaden, och många drabbade kan i dag leva ett helt normalt liv.
– Det är ett exempel på när särskilda satsningar gjort mycket stor skillnad. Jag hoppas att vi som samhälle lär oss av erfarenheterna från den pågående pandemin, men vi borde också ha lärt oss mer av tidigare erfarenheter från andra pandemier, avslutar Niklas Arnberg.
