NYHET Glesbygdsmedicin är en ny inriktning inte bara på läkarprogrammet vid Umeå universitet, utan också i hela landet. Emil Carstedt är en av pionjärerna och han möttes av ett ”otroligt välkomnande” på sjukstugan i Storuman, där han ska göra sina kliniska placeringar.
- Jag blev direkt sugen på att arbeta där. Alla var så välkomnande och måna om att jag skulle komma in i jobbet och gemenskapen, säger Emil Carstedt som lockades av den framåtanda och det utvecklingsarbete med telemedicin och det virtuella vårdrummet i Slussfors, som sjukstugan blivit känd för.
Emil Carstedt, läser på läkarprogrammet och är först ut på det glesbygdsmedicinska spåret.
FotoprivatHösten 2018 startade en pilot för läkarprogrammets nya inriktning som innebär att två läkarstudenter/termin under terminerna 5-11 kan fördjupa sig inom glesbygdsmedicin. De får under dessa år göra kliniska placeringar i Västerbottens inland, vid sjukstugan i Storuman och på Lycksele lasarett.
Emils nyfikenhet väcktes efter ett mejl från Patrik Wennberg, koordinator för glesbygdsmedicinska spåret, där han bjöd in studenterna på fjärde terminen till en närmare presentation av det nya spåret.
Emils intresse stärktes ytterligare när han lyssnade på professor Roger Strasser, en gästföreläsare från Ontario i Kanada. Där har universitetet Northern Ontario School of Medicine utvecklat en hel läkarutbildning med syfte att intressera blivande läkare för glesbygdsmedicin så att de också efter utbildningen väljer att jobba i glesbygd. Denna modell har fått tjäna som något av en förebild för utvecklingen av det glesbygdsmedicinska spåret i Umeå.
Emil sökte och blev en av de två som fick den allra första glesbygdsplaceringen.
- I Storuman är jag inte en i mängden, de kommer att lära känna mig och de kommer att veta vad jag kan och inte. Jag får samma handledare som följer mig i min utveckling, så jag tror att jag kommer att få ut mycket av den kliniska utbildningen.
Vid sjukstugan finns både mottagning och vårdavdelning, vilket innebär att läkarstudenterna får följa hela vårdförlopp från det att patienten kommer in till utskrivning. Vissa delar av den kliniska utbildningen inom kirurgi, medicin, gynekologi och pediatrik kombineras med placering vid lasarettet i Lycksele.
Emil, som växte upp i Storuman, har funderat på att bli läkare ända sedan högstadietiden. Hans pappa var ambulansförare och två systrar valde sjuksköterskeyrket. Själv jobbade han extra inom äldreomsorgen när han gick på gymnasiet och kände att han trivdes i miljön.
Men det kom att ta många år innan han sökte in på läkarprogrammet. Först flyttade han till Umeå och funderade på att bli ingenjör. Han läste fristående kurser inom vitt skilda områden och mer av en slump fick han jobb på ett bemanningsföretag, där han avancerade till regionchef.
Tanken på att bli läkare fanns där hela tiden. När han och hans sambo Ida så väntade sitt första barn, valde Emil att sluta på bemanningsföretaget eftersom jobbet innebar många resor och mycket tid hemifrån.
- Det var år som gav mig värdefull livserfarenhet. Det här är en krävande utbildning – hade jag varit redo för den vid 20 års ålder när det fanns så mycket annat i livet som kändes lockande?
Allmänmedicin har alltid legat Emil nära, han är intresserad av det breda och varierande arbetet, även om akutsjukvård och blåljus också lockat.
- Just nu är jag inställd på att bli allmänläkare, gärna i glesbygd, kanske just i Storuman.
I glesbygd är det långa avstånd till närmaste sjukhus och därför gör man så många undersökningar och åtgärder som möjligt på plats - sjukstugan är exempelvis utrustad med röntgen, ultraljud och laboratorium. De geografiska avstånden har också inneburit utveckling av ett virtuellt vårdrum i byn Slussfors, med uppkoppling mot sjukstugan i Storuman. Byborna slipper resa iväg, de kan själva ta blodtryck och blodprover och vid behov konsultera läkare på sjukstugan via videolänk.
- Under min första placering i Storuman besökte jag glesbygdsmedicinskt centrum som är en forsknings- och utvecklingsenhet inom primärvården. Där undersökte ingenjörerna bland annat olika nya möjligheter att ta blodprover med hjälp av en blodprovtagningsapparat. Allt för att göra besöket till vårdrummet så bra som möjligt.
Läkarprogrammet vid Umeå universitet ges på fyra studieorter från termin 6 – Luleå/Sunderbyn, Umeå, Sundsvall och Östersund.
Eftersom det nya glesbygdsmedicinska spåret genomförs som ett pilotprojekt kan det än så länge bara sökas av de studenter som har Umeå som studieort. Det blir återkommande resor för dem till sina placeringar i Storuman och Lycksele. I övrigt har de samma lärandemål och examination som sina kurskamrater.
Piloten utvärderas fortlöpande i ett forskningsprojekt som koordineras av Jenny Andersson, forskare och ST-läkare i allmänmedicin.
Syftet med det glesbygdsmedicinska spåret är förutom att stötta rekryteringen av läkare till glesbygd, att prova utveckla nya kliniska undervisningsformer och fler utbildningsplatser inför det att läkarprogrammet utökas till att bli 6-årigt.
- Vi är övertygade om att de studenter som väljer att satsa på att genomföra delar av sin praktiska utbildning i Storuman och Lycksele kommer att bli utmärkta läkare, säger Magnus Hultin, programdirektör för läkarutbildning vid Umeå universitet. Vår utmaning som lärosäte är att säkerställa att de kliniska handledarna har rätt utbildning och att undervisningen schemaläggs så att de kliniska placeringarna utnyttjas optimalt.