NYHET Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.
Med hjälp av forskningsfartyget RV Botnica sattes drygt 500 SPEARS ut på tre olika testområden med olika bottenkvalitet.
BildPeter LundströmSPEARS-tekniken har potential att göra skillnad i hur man hanterar förorenade sediment både i Sverige och andra delar av världen.
– Det har varit fantastiska dagar i fält och det är inspirerande att se hur väl våra projektparters olika kompetenser kompletterar varandra och hur vår samverkan öppnar dörrar för nya studier. SPEARS-tekniken har potential att göra skillnad i hur man hanterar förorenade sediment både i Sverige och andra delar av världen och att forskningen kan leda till konkreta åtgärder gör att den i mitt tycke blir än mer spännande, säger Stina Jansson, projektledare och universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Flera samarbetspartners
Projektet SafeSed leds av Umeå universitet och utförs i samarbete med Sweco, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Mora kommun och det amerikanska företaget ecoSPEARS. Forskningen bedrivs med stöd från Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) – ett forsknings- och utvecklingsprogram som drivs av Statens geotekniska institut (SGI), och med hjälp av resurser från projektparterna samt Umeå marina forskningscenter vid Umeå universitet.
I forskningsprojektet undersöks möjligheten att ta bort organiska föroreningar med hjälp av ny innovativ teknik för att främja en frisk och giftfri vattenmiljö. Målsättningen med projektet är att undersöka hur SPEARS fungerar i fiberrika sediment och i kalla klimat.
Det speciella med tekniken SPEARS är att den tar bort organiska föroreningar från sedimenten utan att muddra, vilket gör att ingreppet i ekosystemet blir mindre omfattande och att stora mängder förorenade massor inte behöver läggas upp på land.
Två av forskarna hanterar SPEARS-mattan.
BildPeter LundströmRena utan att muddra
SPEARS är en fysisk sak man sätter ut i sedimenten och låter vara kvar en tid. De SPEARS som har placerats ut utanför Bureå ska tas in under hösten 2022 och utvärderas av forskare vid Umeå universitet. Fältstudien i kombination med labbförsök kommer att ge värdefull information och kunskap kring vilken potential SPEARS-tekniken har för sanering av svenska sediment i våra sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Undervattensdrönare användes för att kontrollera utsättningen av SPEARS.
BildPeter Lundström
– Det känns roligt att vara med i ett projekt där Swecos breda kompetens inom förorenade områden och hållbarhet får stå i fokus. Att få göra detta i samverkan mellan Umeå universitet, SGU och ett innovationsdrivet företag som ecoSPEARS känns extra kul. Projektet kommer förhoppningsvis att ge viktig kunskap inför framtida åtgärder av de stora områden med fiberbankar som finns längs med vår kust, säger Magnus Bergknut, uppdragsledare vid Sweco.SPEARS-tekniken har för sanering av svenska sediment i våra sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Sanera sediment – ett regeringsuppdrag
SGU har, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att ta fram mer kunskap för att kunna hantera förorenade sedimentområden.
– Ur vårt perspektiv är det mycket intressant att följa utvärderingen av tekniken för svenska förhållanden i och med att teknikutvecklingen för att åtgärda förorenade sediment är angelägen, säger Karin Eliaeson, projektledare vid SGU.
Hela gänget i TUFFO-projektet SafeSed. Från vänster: Sergie Albino (ecoSPEARS), Samuel Bergquist (Sweco), Peter Granlund (UMF), Lisa Lundin (UmU), Devon Miller (ecoSPEARS), Eva Weidemann (UmU), Evan Duga (ecoSPEARS), Stina Jansson (UmU), Mikael Molin (UMF)
BildPeter Lundström