NYHET Under tre dagar samlades nära 80 konferensdeltagare för att diskutera humanioras roll i forskningskommunikation i en samtid som präglas av desinformation, näthat, klimatkris och AI:s snabba utveckling.
– Ämnet engagerar och det är jätteroligt att så många deltog. Forskningsresultat som produceras på lärosäten ska komma samhället till del så det är viktigt att diskutera förutsättningarna för forskningskommunikation och vilka utmaningar som finns, säger Moa Eriksson Krutrök, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper och projektledare för konferensen.
Forskningsresultat som produceras på lärosäten ska komma samhället till del så det är viktigt att diskutera förutsättningarna
Konferensen som pågick 11–13 december anordnades av Humlab och inkluderade paneldiskussioner, forskningspresentationer och två keynote-föreläsningar.
– Syftet med konferensen var att belysa utmaningar med forskningskommunikation från olika perspektiv och samtidigt diskutera hur vi kan skapa hållbara samhällen. Vi är väldigt nöjda över att intresset var stort och att deltagarna kom från olika fakulteter och ämnesområden, säger Coppélie Cocq, professor i digital humaniora och biträdande föreståndare för Humlab.
Under sista dagen hölls ett panelsamtal om humanioras roll i att forma opinion, skapa debatt och synliggöra humanistiska kompetenser. Där diskuterades bland annat enskilda forskares roll och de utmaningar som finns, men också hur universitet och högskolor kan stötta forskare som utsätts för hat och hot när de uttalar sig i olika medier.
– Det är mycket relevant att ha en öppet samtal mellan akademin och journalistiken särskilt eftersom då vi befinner oss i en tid av hårdnande debattklimat i samhället som helhet. Det sker också i en tid där nya medieplattformar både inneburit möjligheter men också risker för såväl lärare och forskare som journalister, säger Jesper Enbom, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper och moderator för panelsamtalet.
