NYHET Den 5 mars höll Arkitektskolan vid Umeå Universitet (UMA) sin årliga forskningsdag, i år med fokus på forskningsresultat. Forskare och personal samlades på Curiosum för en dag fylld med presentationer och rundabordssamtal.
Forskningsdagen på Arkitekthögskolan är en plattform för att presentera och diskutera aktuell och potentiell forskning vid institutionen. Upplägget, som inkluderar presentationer och gemensamma diskussioner syftar till att ge alla medarbetare möjlighet att kritiskt engagera sig i pågående forskning. Syftet är att stärka den akademiska gemenskapen och samtidigt ge en möjlighet att utforska både innehåll och metoder inom arkitekturforskning.
För att få en bättre förståelse för syftet med evenemanget, ställde vi några frågor till Maria Luna Nobile, ansvarig för forskning vid Arkitekthögskolan:
1. Fokus på årets forskardag har legat på forskningsresultat och du har bett deltagarna att presentera ett specifikt fragment av sin forskning. Varför valde ni just detta tema?
Arkitektur är ett ämnesområde som verkar i gränslandet mellan humaniora, samhällsvetenskap, tekniska vetenskaper och konst. Forskningen på UMA omfattar därför ett brett spektrum av metoder och ämnen, vilket återspeglar rikedom och mångfald i vår akademiska produktion. Med utgångspunkt i den första forskningsdagen som hölls 2024, skiftade vi i år uppmärksamheten mot forskningsresultat. Vi bjöd in deltagarna att presentera ett specifikt fragment av deras forskning från det gångna året. Den här utgångspunkten möjliggör en mer detaljerad diskussion kring arkitekturforskningens mångfacitterade resultatformer. Arkitekturforskningens resultat sträcker sig, likt andra mer praktikbaserade dicipliner ofta bortom akademiska publikationer. Under dagen undersökte och diskuterade vi därför olika former av resultat och idéer kring hur forskning kan få spridning, utifrån exempel som akademiska artiklar, monografier och idéer och resultat från forskningsansökningar. Detta perspektiv förstärker förståelsen av arkitektur som ett ämnesområde som inte bara handlar om material och byggnadsskal, utan mer fundamentalt; om hur rum är utformade för att kunna bebos.
2. Vilka aspekter av evenemanget tycker du var framgångsrika, och vilka slutsatser kan dras från det?
Jag tycker att en av de mest betydelsefulla framgångarna med evenemanget var deltagarnas öppenhet och generositet i att främja diskussioner om arkitekturforskningens potential – särskilt när det gäller hur vi kommunicerar våra resultat till både den akademiska världen och allmänheten. En annan viktig slutsats var diskussionen om forskningens påverkan på utbildning. På UMA korsas forskargrupper och designstudios (inom arkitektutbildningen) och skapar ett dynamiskt laboratorium där teorier, metoder och praktiker kontinuerligt testas och förfinas.
3. Under de senaste åren har Arkitekthögskolan prioriterat att stärka institutionens forskningsmiljö. Kan du kort beskriva denna process?
Arkitekthögskolans forskningsmiljö fokuserar på undersökning och experiment. Dess struktur består av fyra tematiska områden: arkitektonisk design, arkitekturhistoria och teori + kritiska studier, landskap och urbanism, byggkonstruktion och materialitet + beräkningsdesign; samt sju forskargrupper med ett starkt fokus på arkitektonisk design, som korsar ett eller flera tematiska områden och är i linje med forskningsprojekt och utbildning. Varje forskargrupp tittar på de mest akuta aspekterna av arkitekturforskning ur ett specifikt perspektiv, och ser såväl på den svenska, nordiska som internationella miljön, där alla alltid är välkomna att delta och bidra.