Forskning vid odontologi bryter ny mark

Odontologi har varit och är fortfarande i stor utsträckning ett hantverksyrke. Forskning inom odontologi har framför allt rört riskfaktorer för sjukdomsutveckling, behandlingsmetoder och tekniker. Forskning kring hur könsnormativa värderingar kan påverka det kliniska beslutsfattandet och möjligen den vård som utförs, är däremot begränsad.

Det här leder till att genusfrågor oftast inte finns med i grundutbildningarna inom tandvård, vare sig i Sverige eller internationellt. Det finns heller inte något etablerat forum för genusfrågor inom de odontologiska ämnesområdena.

Angelägna kunskapsluckor

Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.

BildHamdija, Comic, HAMDIJA COMIC

En doktorand kommer anställas till GAP, the Gender And Pain project, och huvudhandledare är Anna Lövgren, vid Institutionen för odontologi. Med detta samarbete skapas möjlighet att lägga genusperspektiv på frågor som hur könsnormativa förväntningar kan påverka tillförlitligheten i diagnostik bland friska försökspersoner och bland de som har problem med smärta och funktionsstörningar i käken.

Långvarig smärta hör vanligen till käkleden eller käkmuskler, och drabbar minst 10 procent av befolkningen. Kvinnor drabbas oftare än män - varför är ännu okänt. Forskarna ser det som en angelägen kunskapslucka att fylla för att förbättra prognosen för de drabbade.

I samarbetet med genusforskarskolan kommer ett genusperspektiv på problemen med långvarig smärta att läggas. Det är särskilt två aspekter som kommer att undersökas:

1. Genusskillnader i diagnostiskt beslutsfattande. Anna Lövgren har i en studie kunnat visa att manlig tandvårdspersonal är mindre benägen att initiera behandling för långvarig ansiktssmärta.
2. Hur genusaspekter kan ge upphov till skillnader i smärtupplevelser. En studie har visat att en individs smärtupplevelse och smärtrapportering påverkas av om undersökaren är man eller kvinna. Inom odontologi sker en viss del av diagnostik genom smärtprovokation som utförs av klinikern och smärtrapportering från patienten.

Internationellt nätverk

- Om genusaspekter påverkar behandlingsstrategier, och om experimentella resultat har bäring även i klinisk praxis, kan det innebära att den vedertagna metoden för diagnostik inte är så tillförlitlig som tidigare data visat. Det kan påverka både beslut om behandling och uppföljning av många patienter inom allmäntandvården. Det här vill vi därför, i samarbete med Genusforskarskolan, utveckla vidare, säger Anna Lövgren.

- På sikt ser vi att en individ som forskarutbildas i en stark lokal forskargrupp med ett stort internationellt nätverk tillsammans med det interdisciplinära inslaget från Genusforskarskolan, kan bli en verklig tillgång för genusfrågor i tandvård såväl lokalt, nationellt som internationellt, säger Anna Lövgren.

Projektet är en del i ett nationellt och internationellt nätverk.