Forskning om samhälle och kultur från antiken till upplysningen
NYHET
På vilka sätt kan forskning om äldre kulturer och samhällen sägas ha relevans för den moderna samhällsdebatten? Hur utmanas våra moderna föreställningar av forskning om det förmoderna, och vilka utmaningar möter en sådan forskning vid våra universitet?
Mot bakgrund av de tvärvetenskapliga och multidisciplinära forsknings och seminariemiljöer som har utvecklats för forskning om äldre kultur och samhällen, bjuder humanistiska fakulteten in till ett panelsamtal.
Förmoderna utmaningar – forskning om samhälle och kultur från antiken till upplysningen
Tid & plats: måndag 27 april kl. 16.00 – 18.00, Humanisthuset, Hörsal E.
Det bjuds på enkel förtäring.
Medverkande: Ann-Catrine Eriksson, konstvetenskap, Jonas Carlquist, nordiska språk, Annasara Hammar, historia, Elise Dermineur, historia, Martin Almbjär, historia, Dolly Jørgensen, ekologi, miljö och geovetenskap.
Samtalsledare: Per-Olof Erixon, dekan
Inledning: Jonas Liliequist, historia
Bakgrund: Den moderna globala samhällsdebatten präglas av frågor om likställdhet och universella mänskliga rättigheter tvärs över nations- och kulturgränser. Samtidigt framträder också nya starka identitetsrörelser bland ursprungsbefolkningar och minoritetsgrupper som hävdar sina kulturella, språkliga och historiska särdrag.
För att orientera sig i debatten ställs krav både på förmåga till inlevelse och kritisk tolerans det vill säga att acceptera olikheter utan att ge avkall på universella rättigheter. På samma sätt måste också historikern arbeta för att både förstå och förhålla sig kritisk till det förgångna.
Kraven på detta ökar ju längre bort från samtiden och den egna kulturen analysen befinner sig. Samtidigt har det sedan länge funnits en tendens att det historiska medvetandet blir allt kortare och kortare. Studenter inte bara i Sverige, väljer i allt större utsträckning moderna och samtidshistoriska ämnen.
Resurser och kompetenser som är avgörande för forskning om äldre tider tenderar att minska och försvinna. I Umeå finns sedan länge en stark forskningstradition med inriktning mot 1500-, 1600- och 1700-talen. Även utanför historieämnet finns starka företrädare för forskning om kulturer före 1800.
Tvärdisciplinära mötesplatser och nätverk har utvecklats som, i tur och ordning, medeltidsseminariet, CHEP (Cultural History of Emotions in Premodernity) och nu senast UGPS (Umeå Group for Premodern Studies).
Den internationella anknytningen har hela tiden varit stark och UGPS har också framgångsrikt lockat till sig både internationella post doktorer, gästforskare och doktorander. Sedan några år tillbaka finns också för första gången en aktiv forskning om antiken.
