NYHET Hjärnan aktiveras på olika sätt beroende på vilken lärandemetod som används. Inom forskningen talas det i dag ofta om distinktionen mellan aktiva och passiva lärandemetoder, där aktiva metoder främjar både lärande och senare skolprestationer positivt.
Sara Stillesjö och Carola Wiklund-Hörnqvist har i en ny studie jämfört effekterna av aktiva och passiva lärandemetoder hos gymnasieelever.
BildPrivatMer kunskap om minnets funktion behövs för att skapa ett hållbart lärande i skolan, skriver Carola Wiklund-Hörnqvist och Sara Stillesjö vid Umeå universitet, i tidskriften Forskning och Framsteg.
Hjärnan aktiveras på olika sätt beroende på vilken lärandemetod som används. Inom forskningen talas det i dag ofta om distinktionen mellan aktiva och passiva lärandemetoder, där aktiva metoder främjar både lärande och senare skolprestationer positivt.
Olika former av lärandemetoder relaterar till de tre fundamentala minnesprocesserna: inkodning, lagring och framplockning. Att läsa samma text om och om igen förutsätter inkodning in i minnet och är en mer passiv lärandemetod. Att i stället förklara hur något fungerar under inlärningens gång ställer krav på framplockning från minnet vilket gör aktiviteten mer aktiv och resulterar i bättre hågkomst och påvisar högre grad av aktivitet i hjärnområden vi vet är kopplade till välkonsoliderade (väl inlärda) minnen.
Läs hela forskarkommentaren, publicerad i Forskning och Framsteg 2022-03-09.