NYHET Hur kan forskningsbaserad kunskap omsättas i praktiska lösningar för att hjälpa Örnsköldsvik att möta sina utmaningar inom hållbar stadsutveckling? Det var frågan som stod i centrum under Umeå universitets och Umeå kommuns partnerskapsdag.
Hållbarhetsfrågan är bred. Parterna samarbetar bland annat för att bättre stötta de omkring 400 unga som varken jobbar eller studerar i Örnsköldsvik. Kommunens Lena Finne Jansson pratade om vägar framåt med partnerskapets koordinator Martin Englund och forskaren Magdalena Sjöberg från Institutionen för socialt arbete.
BildLena HolmbergStämningen matchade den varma höstluften när ett 30-tal forskare och kommunanställda samlades i Universitetsledningshuset den 4 oktober för att diskutera aktuella projekt, utmaningar och möjliga lösningar kopplade till hållbar stadsutveckling.
– Partnerskapsdagen är en ögonöppnare för hur vi kan arbeta tillsammans kring ett samhälle i omvandling, inledde Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsvik.
I fjol fokuserade partnerskapsdagen på projektet Grundsunda 2030, där Örnsköldsviks kommun, Metsä Board och lokalsamhället samarbetar med Umeå universitet för en hållbar utveckling av landsbygden.
I år riktades uppmärksamheten mot stadskärnan, men kommunen fortsätter att vilja arbeta evidensbaserat och dra nytta av forskningen i sin strävan efter ett socialt hållbart samhälle.
Ett av dagens samtalsämnen var det ambitiösa projektet Stadsdel 2030, där kommunen planerar en helt ny stadsdel i centrala Örnsköldsvik. Behovet av nya bostäder och utvecklad samhällsservice är stort för att möta efterfrågan från regionens växande industrier och för att attrahera och behålla arbetskraft. Samtidigt framhöll samhällsbyggnadschef Carina Edblad den komplexa utmaningen att skapa en stadsdel som också är socialt hållbar.
– Att hitta tekniska lösningar och bygga är vi bra på, men att skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga och trygga är betydligt svårare, förklarade hon. Här ser kommunen stor nytta av samarbetet med forskare från Umeå universitet.
Att hitta tekniska lösningar är vi bra på, men att skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga och trygga är betydligt svårare
Johan Lundberg, från Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (CERUM), betonade vikten av att integrera forskningen tidigt i utvecklingsprojekten.
– För att lära oss av det vi gör måste vi kunna utvärdera effekterna. Att involvera forskare redan från början gör det möjligt rigga processerna så att insatserna kan analyseras effektivt, menade han.
Utmaningarna i Örnsköldsvik handlar inte bara om att bygga nytt, utan också om att stärka befintliga områden som stadsdelen Valhalla. Valla i folkmun. Lena Finne Jansson, chef för strategisk hållbar utveckling, lyfte fram hur kommunen arbetar för att öka trygghet och trivsel där.
– Vi har inga formella ”utsatta områden”, men vissa platser brottas med högre nivåer av ohälsa, arbetslöshet och ekonomiska svårigheter. I Valla rapporterade polisen om en växande otrygghet, berättade hon.
För att verkligen förstå behoven och prioritera rätt måste vi prata med dem som bor där, inte tycka till utifrån
Genom samverkan och omfattande medborgardialoger har boende, företag och kommun tillsammans lyckats skapa fler sociala aktiviteter och mötesplatser som gjort skillnad. Här betonade Finne Jansson vikten av att lyssna på invånarna:
– För att verkligen förstå behoven och prioritera rätt måste vi prata med dem som bor där, inte tycka till utifrån. Det har varit en avgörande lärdom.
Samtidigt är resurserna begränsade, och flera från kommunen påpekade att budgeten många gånger påverkar vad som kan genomföras.
Magnus Bergmark, forskningsledare för projektet Inkluderande social samhällsplanering, delade med sig av insikter om hur forskning kan stödja kommunernas arbete med komplexa utmaningar som integration.
BildLena HolmbergMen enligt Magnus Bergmark, projektledare för Inkluderande social samhällsplanering, kan forskningen hjälpa till att hitta långsiktiga lösningar även när resurserna är knappa. Tillsammans med fyra andra forskare sprider han kunskap till politiker och tjänstepersoner om beprövade strategier och metoder för att göra städer socialt hållbara. Här väckte framför allt Malin Erikssons arbete rörande socialt kapital – de viktiga nätverken, relationerna och tilliten mellan invånarna – stort intresse hos Örnsköldsviks kommun.
– Genom att stärka det sociala kapitalet, till exempel genom att uppmuntra ett mer aktivt föreningsliv, kan vi göra områden som Valla tryggare och mer levande, förklarade Bergmark.
Detta är något kommunen nu är nyfiken på att utforska vidare tillsammans med forskarna.
Dagen avslutades med en reflektion från Umeå universitets vicerektor Dieter Müller, som betonade hur viktigt partnerskapet mellan universitet och kommun är för att främja hållbar samhällsutveckling:
– Kul att se att det redan finns verkstad! Vi kan samarbeta på så många nivåer, från studentuppsatser till forskningsprojekt.
De fortsatta livliga samtalen om allt från klimatsmart byggande till stöd för unga som står utanför arbetsmarknaden och skolan vittnade om att Umeå universitet och Örnsköldsviks kommun var långt ifrån färdiga när programmet tog slut. Nu fortsätter arbetet för att skapa en stad där alla invånare får möjlighet att växa, trivas, känna sig trygga och hemma.
