NYHET På Juridiska institutionen vid Umeå universitet bedrivs en bred forskning kopplat till brottsoffers utsatthet och rättigheter. Under forskningstemat ”Brottsoffer i rättsväsendet” samlas en grupp forskare med fokus på detta.
Lördag den 22 februari är det den Internationella Brottsofferdagen som grundades av FN:s generalförsamling 1985. Det är en dag som ska öka kunskapen om brottsoffers rättigheter och behov. På Juridiska institutionen bedrivs omfattande forskning med just detta syfte i fokus. I forskningstemat ”Brottsoffer i rättsväsendet” samlas en grupp forskare som alla på ett eller annat sätt har brottsoffer som fokus i sin forskning. Forskningen är bred och omfattar många olika brott där brottsoffer är särskilt utsatta. Näthat, folkmord, hatbrott, barnpornografi, kvinno- och barnmisshandel är bara några av de brott som de forskar om utifrån brottsoffrets utsatthet, behov och rättigheter.
Läs mer om de olika forskarna och deras forskning nedan.
Görel har forskat om brottsoffers rättigheter, särskilt när det handlar om kontakten med rättsväsendet, i lite drygt tjugo år. – Jag har alltid varit intresserad av vad som går att åstadkomma med lagstiftning när det handlar om rätten till likabehandling och skyddet för utsatta grupper, säger Görel. Hon förklarar vidare att den som utsätts för brott också måste våga och vilja anmäla för att förövaren ska kunna lagföras.
Görel Granström har forskat om brottsoffers rättigheter i tjugo år och hennes främsta fokus har varit offer för hatmotiverade brott.
Bild Mattias PetterssonHon har främst forskat om offer för hatmotiverade brott. Om det kan konstateras att det funnits ett hatmotiv till ett brott, t.ex. kopplat till etnicitet, religion eller sexuell läggning, finns en möjlighet för domstolen att döma ut strängare straff genom att hatmotivet ses som en försvårande omständighet. Just nu arbetar Görel i ett forskningsprojekt med två forskare från Malmö universitet (Mika Hagerlid och Louise Gustafsson) som handlar om att identifiera möjliga vägar framåt i en mer effektiv och rättssäker hantering av anmälda hatbrott. De gör det genom att undersöka hur lagstiftningen är tänkt att fungera, men också genom att undersöka hur utredningsarbetet görs i praktiken, både genom förundersökningsmaterial, domar och genom intervjuer.
Direkt efter examen från Juristprogrammet i Umeå började Fanny jobba på Brottsoffermyndigheten och det var där hennes intresse för brottsofferfrågor väcktes. Hon arbetade med handläggning av ärenden om brottsskadeersättning och senare på myndighetens kunskapscentrum med en utredning om offer för människohandel.
Fanny Holms forskning har haft stort fokus på brottsoffrets rättigheter genom åren, hon har fokuserat på offer av folkmord, krigsförbrytelser och nuvarande forskning om politikers situation som brottsoffer.
Bild Hans Karlsson– Det fördjupande utredningsarbetet gav mersmak och ledde till att jag sökte mig till juridiska institutionen för att doktorera, berättar Fanny. I sin avhandling visade hon att staters rättsliga utrymme att åtala för internationella brott är betydligt mer omfattande än motsvarande utrymme att ge offren gottgörelseprocesser. Efter disputationen har hon fortsatt att forska om brottsoffers rättigheter. Hon har visat vilka utmaningar som det svenska rättssystemet ställs inför i mål som rör folkmord och krigsförbrytelser när det gäller att leva upp till internationella krav gentemot brottsoffer. I sitt nuvarande projekt undersöker hon det rättsliga och institutionella skyddet för politiker som brottsoffer.
Therese har i flera olika forskningsprojekt haft inriktning på brottsofferfrågor, både av mer allmän karaktär som rätt till information eller stöd inför en rättsprocess, och av mer specifik karaktär kopplat till utsatthet för rasism eller näthat. Efter att Therese disputerade år 2013 har hon i stor utsträckning fokuserat på utsatthet för brott på sociala medier. Under den perioden började problematiken med omfattande kränkningar på sociala medier uppmärksammas på allvar i Sverige och ett antal lagändringar genomfördes.
Therese Enarssons forskning har haft stort fokus på brottsoffers rättigheter och framförallt i frågor om näthat.
Bild Markus NaarttijärviHennes forskning har grundats i de behov brottsoffer har gällande stöd och skydd mot kränkningar, och utifrån det har hon studerat i vilken mån olika rättsliga åtgärder kan sägas ge tillräckliga möjligheter till stöd för de som utsätts. Där blir ofta utmaningen rent juridiskt att balansera olika intressen, som rätten till skydd mot kränkningar och hat, ställt mot andras yttrandefrihet.
– För mig har det varit viktigt att belysa den omfattande utsatthet som finns på sociala medier, och att det går att ha skyddande lagstiftning som ändå tillåter en långtgående yttrandefrihet, berättar Therese.
Marias forskning handlar till stor del om den rättsliga reglering som hanterar barns utsatthet för föräldrars våld och övergrepp. Hennes intresse för att jobba med frågor där barn är brottsoffret väcktes när hon jobbade extra som kriminalvårdare samtidigt som hon studerade på Juristprogrammet. – Många av dom intagna jag mötte där hade nämligen levt i svåra situationer som barn, berättar Maria.
Maria Formans forskning rör rättigheter för våldsutsatta barn och framförallt den rättsliga regleringen kring föräldrars våld mot barn.
Bild Mattias PetterssonGenom åren har hennes forskning fortsatt rört socialrätt och straffrätt, med fokus på barns och brottsoffers rättigheter. En studie har inriktats på juristrollen ’särskild företrädare’ för våldsutsatta barn, och en annan på utsatta barns självständiga rätt till bistånd från socialtjänsten. Äldre människors rätt och position som brottsoffer har också intresserat henne, då barn och äldre på flera sätt har gemensamma utmaningar i förhållande till rättsväsendet. En aktuell studie rör bland annat hur nu föreslagna lagändringar i det socialrättsliga regelverket påverkar barn som lever i utsatta situationer.
Ann-Sofies intresse för brottsofferforskning är i huvudsak baserat på kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation och hur den våldsamma relationen påverkat kvinnans ekonomiska situation. – Detta intresse blev en naturlig förlängning av mitt intresse för konsumentskydd, krediter och överskuldsättning, berättar Ann-Sofie.
Ann-Sofie Henrikson forskar om kvinnor som varit utsatta för våld i en nära relation och hur den relationen påverkat kvinnans ekonomi.
Bild Mattias PetterssonInternationell forskning visar att fysiskt våld ofta förekommer sammanflätat med andra våldsformer, såsom ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld kan exempelvis vara handlingar som på olika sätt innebär att förövaren kontrollerar offrets ekonomi, utnyttjar offrets ekonomiska tillgångar eller förhindrar och försvårar offrets möjlighet att tjäna egna pengar. I forskningsprojektet har Ann-Sofie med kollegor djupintervjuat kvinnor som varit målsägande i domar angående grov kvinnofridskränkning och frågat om de också varit utsatta för handlingar som kan ses som ekonomiskt våld. I studien framkom det att förekomst av ekonomisk brottslighet inte har efterfrågats av rättsväsendet under rättsprocessen. Ett tema som återkom i berättelserna var hur mobiltelefonen och användandet av e-ID används för att ekonomiskt utnyttja och utöva kontroll över sitt offer.
Karin disputerade med en avhandling med fokus på det rättsliga skyddet för människohandelns offer 2014. Hon har sedan dess forskat om hur rasism mot samer och romer regleras i svensk rätt utifrån ett brottsofferperspektiv.
Karin Åström har forskat både om rasism, hatbrott och om människohandelns offer, nuvarande forskning fokuserar på barn som offer inom pornografin.
Bild Markus NaarttijärviI ett internationellt samarbete har hon också studerat regleringen av hatbrott, dels utifrån ett brottsofferperspektiv genom intervjuer med olika rättsliga aktörer som åklagare, domare och målsägandebiträden, dels genom intervjuer med brottsoffer och gärningspersoner. Karin har tilldelats medel från Brottsofferfonden för att undersöka vilket rättsligt skydd barn som utsätts för barnpornografi har. – Den straffrättsliga bestämmelsen om barnpornografi är kategoriserad som ett brott mot allmänheten vilket komplicerar möjligheten för brottsoffren att uppnå målsägandestatus och därmed få straffrättsliga möjligheter till upprättelse, berättar Karin. Lagstiftaren har uttalat att straffbestämmelsen ska ses som ett brott med dubbla skyddsintressen för att säkerställa att barnen erhåller straffrättsligt skydd. I studien har samtliga hovrättsdomar mellan åren 2017 och 2023 analyserats för att undersöka om, och i så fall när, barnen erhåller målsägandestatus och därmed också straffrättsligt skydd.
Inom brottsofferforskningen är det den rättsliga konstruktionen av olika ekonomiska ersättningar till brottsoffer som intresserar Ruth.
Ruth Mannelqvists forskning där brottsoffret står i fokus handlar framför allt om rätten till ekonomisk ersättning för brottsoffret.
Bild Hans KarlssonHon har främst studerat de bakomliggande motiven till, samt utformning och tillämpning av, rätten till ersättning, och hur olika ersättningstyper samspelar eller kolliderar med varandra. Sedan 1930-talet utgår det ersättning från staten i form av brottsskadeersättning till den som lidit en skada på grund av ett brottsligt angrepp. Brottsskadeersättningen kan beskrivas som ett solidariskt och humanitärt åtagande från samhället och har med tiden kommit att bli ett medel för upprättelse för den kränkning som ett brott kan innebära. Samtidigt kan brottsoffer också få ersättning från privata försäkringar, den allmänna socialförsäkringen eller genom skadestånd från förövaren, vilka baseras på andra syften och mål. Tillsammans bildar dessa en kedja av ersättningar, som både kan samspela och kollidera med varandra. – I min forskning inom brottsofferområdet har jag därför analyserat och problematiserat de konsekvenser ersättningskedjan kan ge för brottsoffret, berättar Ruth.
