Framstående forskning i fokus när USA:s ambassadör besökte Arktiskt centrum
NYHET
Klimatforskning, geopolitik, samiskt uppehälle och utmaningar kopplade till rättvisa samhällsomvandlingar var några av punkterna på agendan när ambassadör Erik D. Ramanathan besökte Umeå universitet för första gången.
Erik D. Ramanathan, USA:s ambassadör i Sverige besökte Arktiskt centrum vid Umeå universitet. F.v. Tim Horstkotte, Simon Oja, Hans Pettersson, Niklas Eklund, Keith Larson, Erik D. Ramanathan, Cristian Gudasz, Janina Priebe, Gudrun Norstedt, Linda Lundmark, Pernilla Christensen.
BildMattias Pettersson
Umeå universitets mångsidiga forskning om och för Arktis är akademiskt stark och bidrar genom dialog med samhälleliga intressenter och samarbetspartners till en stark utveckling av den arktiska regionen. Framsteg drivs i allmänhet av vetenskap, teknik och innovation då de kan ses som de främsta indikatorerna för ett starkt och välmående samhälle, vilket gör forskningsbesök till en viktig uppgift inom utrikesförvaltningen. Ambassadörens besök visar att arktiska frågor är högst relevanta.
Erik D. Ramanathan, USA:s ambassadör i Sverige sedan januari 2022, har ett stort intresse för främjandet av mänskliga rättigheter och innovation inom hälso- och sjukvård samt är väl insatt i frågor som rör urfolk. Ramanathans stora intresse för klimatfrågor framgick tydligt när han aktivt bidrog till att skapa en dynamisk dialog om vikten av hållbar utveckling i Arktis samtidigt som han underströk vikten av samhällsomvandling.
– Vi måste skynda oss att lyfta fram agendan för den gröna omställningen, sa Erik D. Ramanathan.
Forskare från Umeå universitet i dialog med ambassadören Erik D. Ramanathan. F.v. Keith Larson, Erik D. Ramanathan, Linda Lundmark, Cristian Gudasz
BildMattias Pettersson
Arktis har blivit en allt viktigare region i ljuset av klimatförändringar, internationellt samarbete och den nödvändiga gröna omställningen av samhället. Något som Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum och koordinator för Climate Impacts Research Center, också lyfte. Han betonade vikten av tvärvetenskaplig forskning för att bygga broar för internt och internationellt samarbete. Att möjliggöra multi- och transdisciplinär forskning bidrar till förståelsen av Arktis som en region ur flera perspektiv, främst genom att placera lokalbefolkningen i berättelsens centrum. Keith Larson tror också att Arktis kan få ökad betydelse på grund av klimatförändringen, vilken tvingar människor att migrera norrut.
Samhället förändras ständigt, därför är det viktigt att vi skapar förståelse och dialog kring processerna.
– Umeå universitet grundades 1965 på mark som traditionellt har använts som vinterbete för renar. Samhället förändras ständigt, därför är det viktigt att vi skapar förståelse och dialog kring processerna, förklarade Keith Larson.
Den mångsidiga arktiska forskningen som bedrivs vid universitetet har en viktig roll att spela för att skapa den förståelsen. Och mycket av detta arbete sker till stor del via eller i samarbete med de olika centrumbildningarna, som alla har bidragit till universitetets ledande akademiska position i Arktis. Och det är genom center som Arktiskt centrum, Várdduo – Centrum för samisk forskning och Climate Impact Research Centre som Umeå universitet skapar möjligheter för multi- till transdisciplinär forskning för att möta behovet av ny kunskap som är viktig för samhällsutvecklingen.
Olika perspektiv på arktisk forskning
Under mötet fick Erik D. Ramanathan möjlighet att lyssna till fyra olika perspektiv på arktisk forskning. Ett urfolksperspektiv presenterades av Gudrun Norstedt, Várdduo – Centrum för samisk forskning, som diskuterade historien om samisk mark och resursanvändning i Sápmi och hur detta påverkar vår tolkning av den mark som är öppen för exploatering genom den gröna omställningen. Niklas Eklund, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, gav ett geopolitiskt perspektiv på Arktisk säkerhetsdynamik och den geopolitiska betydelse som regionen har fått till följd av Rysslands invasion av Ukraina och det potentiella svenska NATO-medlemskapet. Cristian Gudasz, klimatmodellerare från Climate Impacts Research Center presenterade den allra senaste forskningen om att modellera dynamiken av metangas i sjöar, som är en stor orsak till klimatförändringen. Slutligen presenterade Janina Priebe, Arctic Five Chair i miljöhistoria, hur samhällsomvandlingen i Arktis formas av regionala och globala behov av förnybar energi.
Gudrun Norstedt diskuterade historien om samisk mark och resursanvändning i Sápmi.
BildMattias Pettersson
Närvarande var även en expertpanel bestående olika forskare från alla Umeå universitets fakulteter, innefattande Patrik Lantto, Várdduo; Arctic Five Chair i arbetsmiljömedicin, Hans Petterson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; Tim Horstkotte, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap; Linda Lundmark, Institutionen för geografi; och Pernilla Christensen, prodekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ambassadörens besök vid universitetet innefattade även ett möte med representanter från universitetsledningen.
För mer information kontakta
Keith LarsonÖvrig/annan befattning, projektsamordnare