NYHET Agneta Andersson och Nicholas Kamenos, bägge knutna till Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet, beviljas medel från stiftelsen Baltic Waters för varsitt projekt. Den forskning som ska bedrivas kommer att svara på frågor kring övergödning i Bottenviken och varifrån lagrat kol i Östersjöns sediment kommer. Bägge projekten syftar till att förbättra förutsättningarna för en hållbar förvaltning av Östersjön.
För tredje året i rad delar stiftelsen Baltic Waters ut forskningsmedel genom programmet för forskningsprojekt och förstudier. Målet med programmet är att stödja framväxten av ny kunskap om åtgärder som kan leda till minskad övergödning, fungerande ekosystem och en bättre förvaltning av vårt innanhav. I år stödjer stiftelsen fyra projekt som har potential att bidra till en levande Östersjö. Två av dessa projekt leds av forskare vid Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet.
Provtagning av sediment från forskningsfartyget R/V Botnica. Runt provtagaren syns en kraftig algblomning.
Bild Peter Granlund/UMF
"Den här finansieringen ger en spännande möjlighet att bättre förstå hur de norra delarna av Östersjön fungerar och hur de ska förvaltas på ett hållbart sätt. Vi är otroligt glada över att tilldelas två forskningsanslag i samma omgång, vilket ger en stark plattform för att göra holistiska framsteg i vår förståelse, säger Nicholas Kamenos, föreståndare för Umeå marina forskningscentrum och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Övergödning i norra Östersjön: Projektet leds av professor Agneta Andersson, och kommer att utreda när övergödningsproblemen kommer att drabba Bottenviken. Bakgrunden är att Bottenviken hittills varit förskonad från de skadliga effekterna av övergödning som övriga Östersjön brottas med. Resultat från den svenska miljöövervakningen tyder dock på att fosforhalterna i Bottenviken är på väg att öka. Orsaken är inte klarlagd, men en trolig förklaring är att det kommer med inflödande vatten från Bottenhavet. I projektet kommer man att klargöra hur transporten av fosfor från Bottenhavet går till, och om eller när Bottenviken kommer att drabbas av övergödning.
Naturliga klimatlösningar i Östersjön: Projektet leds av professor Nicholas Kamenos, och kommer att studera varifrån kolet som lagras i Östersjöns sediment kommer. Östersjön spelar naturligt en viktig roll för upptag av koldioxid och lagring av kol, vilket motverkar klimatförändringarna. Upp till 50 % av det organiska kolet som begravts i marina sediment kan ursprungligen komma från land, men vi vet väldigt lite om dess källa och kvalitet. Målet med projektet är att undersöka källorna till kolet som begravs i Östersjön, vilket kan bidra med en viktig pusselbit för en hållbar förvaltning av Östersjön.
Tillsammans beviljas projekten drygt 1 900 000 kr Bägge projekten beräknas pågå under 2025 och 2026.
