NYHET
På ForskarFredag en septemberkväll råder en skön och avslappnad stämning på Curiosum vid Umeå universitet. Under två timmar får ett begränsat antal besökare – mest barnfamiljer – besöka Curiosum och stilla sin nyfikenhet vid tio olika experimentstationer. Kvällen avslutas med en fysik- och kemishow till barnens jubel.
Text: Ingrid Söderbergh
Nyfikna familjer besökte ForskarFredag 2021 på Curiosum vid Umeå universitet.
Det har varit jättebra! Fascinerande! Allt var jätteroligt!
– Det har varit jättebra! Fascinerande! Allt var jätteroligt!, säger kompisarna Julia Hägglund, åtta och ett halvt år, och Jasmin Modén Andersson, nio år i mun på varandra.
Jasmin Modén Andersson och Julia Hägglund är väldigt taggade och tar för sig på ForskarFredag på Curiosum.
BildIngrid Söderbergh
Tjejerna har tillsammans med Jasmins mamma lyckats få tag på de eftertraktade entrébiljetterna.
Fyllda av energi och nyfikenhet och spring i benen kollar de två tjejerna in alla stationer på bottenvåningen och en trappa upp i lokalen.
Med ForskarFredag, Sveriges mest spridda vetenskapsfestival, ges allmänheten möjlighet att uppleva och upptäcka vad vetenskap och forskning är.
Avspänt virusprat
Vid en av stationerna provar virusforskarna Niklas Arnberg och Mikael Elofsson ett nytt koncept och har ställt upp två soffor och en digital skärm visar en stor bild som föreställer 20 olika virus i många former. Forskarnas tanke är att under avslappnande former prata forskning och framförallt ge besökarna möjlighet att ställa frågor i lugn och ro. Många av samtalen berörde av naturliga skäl covid-19-viruset och vaccin.
Professorerna Mikael Elofsson och Niklas Arnberg diskuterar virus och förkylningar på förskolan med Lars-Olof Mäki som är fem år.
– Det var roligt och stimulerande att se att så många barn och vuxna har ett genuint intresse för forskning. Den här typen av möten är nyttiga och gör att även en erfaren forskare tvingas fundera på hur man bäst berättar om sin forskning. Under kvällen kunde vi hålla samtalet på ungefär samma nivå med alla de som besökte vår soffgrupp. Det är väldigt lätt att man lägger sig på en för hög nivå och fokuserar på detaljer snarare än det verkliga budskapet och den större bilden, säger Mikael Elofsson, professor på Kemiska institutionen och dekan på teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.
Kvällen bjöd på många skratt. Professor Niklas Arnberg fick till exempel trots goda insatser svaret ”Nä” av en pojke på frågan om dom hade lärt sig något om hur vacciner fungerar. Det var inget fel på barnens självförtroende.
– Vi pratade typ 20 minuter med forskarna om virus och sånt. Vi lärde faktiskt dom!, säger Jasmin Modén Andersson nöjt.
Läskiga djur
Invid trappan som går till övervåningen sitter universitetslektor Bent Christensen vid ett bord och berättar om och visar upp en fågelspindel och en alldeles nyanskaffad skorpion.
De små djuren väcker en skräckblandad förtjusning hos de flesta besökarna som passerar och de som törs stannar till och får hålla spindeln i sin hand. Det vågade förstås de modiga tjejerna Julia Hägglund och Jasmin Modén Andersson.
Jasmin Modén Andersson tar en närmare titt på forskare Bent Christensens spindel.
På övervåningen har professor Christiane Funk och Martin Plöhn, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, en station som handlar om hur man kan använda mikroalger för att rena avloppsvatten och luft samtidigt som algerna producerar biomassa.
– Föräldrarna var mycket intresserade av miljöaspekten kring rening av avfallsvatten med mikroalger och barnen var mer roade av hur mikroalgerna ser ut, säger Christiane Funk.
– Mikroskopet var höjdpunkten för barnen. Vi kunde visa många olika slags alger och även små rörliga alger som simmade omkring och letade näring. Föräldrarna gillade att smaka vår algdryck. Just dom algerna hade vi inte låtit växa i avloppsvatten!, säger Martin Plöhn.
Alla älskar fossiler
I rummet intill har Alexis Rojas-Briceno, första forskningsingenjör vid Institutionen för fysik, en station som presenterar hur paleontologer studerar predation i fossilregistret. I motsats till vad de flesta tror, gör man inte det genom att titta på dinosaurier, hajar eller andra stora rovdjur. De flesta undersökningar om rovdjur-bytesrelationer baseras på borrhål, spår kvar i skalade ryggradslösa djur av små rovdjur som månsniglar. Stationen är välbesökt.
– Alla älskar fossiler! Fossiler är också värdefulla verktyg för att lära om vetenskap i informella miljöer och både barnen och deras föräldrar visade intresse, säger Alexis Rojas-Briceno.
– Språket var ett uppenbart hinder för att kommunicera med barnen eftersom jag inte är så bra på svenska. Men det var också en extra motivation för föräldrarna eftersom det tvingade dem att utforska materialet och få en bättre förståelse för begreppen och idéerna som vi tar upp på stationen. Det gjorde det möjligt för dem att dela kunskaperna med sina barn men engagerade också dem i aktiviteten. Föräldrar översatte inte bara min forskning till sina barn utan gjorde sina egna tolkningar
Alexis Rojas-Briceno är paleontolog till yrket och brukade i början av sin forskarkarriär leta efter fossiler på platser som centrala Colombia, Panamakanalen och på stränder i Florida.
– Min nuvarande forskning vid Umeå universitet är dock uteslutande dataorienterad, och jag sitter vid min dator och tittar på paleontologiska data. Den här kvällen visade mig hur mycket jag saknar att jobba med riktiga fossila material och det var en tankeväckare om det viktiga med provbaserad forskning.
Jasmin Modén Andersson och Julia Hägglund står länge och tittar, håller upp och vrider och vänder på olika fossiler.
Kvällen avslutas med en sprakande, bubblande och dånande fysik- och kemishow i Black Box. Från början är barnen blyga, men efter en stund räcker nästan alla barnen upp handen och vill komma upp på scenen och hjälpa fysiker Patrik Norqvist med olika experiment. Julia Hägglund och Jasmin Modén Andersson har bänkat sig på främsta raden för att synas och ha större chans att bli utvald.
Kompisarna Jasmin Modén Andersson och Julia Hägglund får tillsammans med Patrik Norqvist testa att skjuta prick med luftbollar.
Showen slutar med en stor smäll. Så har klockan blivit 18 och det är dags för alla att lämna Curiosum och lämna plats för en ny grupp av besökare.
Forskare ett komplicerat yrke?
Tjejerna tror att forskaryrket är komplicerat och innebär för mycket jobb. Jasmin Modén Andersson har faktiskt kollat på Youtube och gjort lite experiment hemma på skoj.
Vill ni bli forskare när ni blir stora?
– Jag vill nog hellre jobba på VK och skriva som mamma, säger hon.
– Jag vill bli bagare, säger Julia Hägglund.
Det säger tjejerna som ändå mer än gärna snart vill komma hit igen och kolla runt.