NYHET I början av november 2024 blev Björn Norlin och Anna-Lill Drugge beviljade medel från Vetenskapsrådet för sitt projekt om lärarutbildning och undervisning med samisk tematik.
Björn Norlin och Anna-Lill Drugge är båda universitetslektorer vid Umeå universitet, vid Pedagogiska institutionen respektive Institutionen för språkstudier. De har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för ett projekt som på svenska heter ”Att förbereda sig för att undervisa om det samiska: En ny modell för lärarutbildning i norra Norge, Sverige och Finland”. Projektet blev beviljat 4 359 000 kr och beräknas pågå från nästa år och tre år framåt. Förutom Björn Norlin och Anna-Lill Drugge från Umeå universitet består gruppen av ytterligare två forskare: Torjer Olsen vid UiT – Norges Arktiska universitet i Tromsö och Pigga Keskitalo vid Lapplands universitet i Rovaniemi.
– Utöver oss fyra har vi även, via större nätverk, stöd från en rad duktiga forskare, doktorander och lärarutbildare verksamma vid universitet inom och utanför Norden, säger Norlin.
Anna-Lill Drugge och Björn Norlin.
Bild Mattias Pettersson & Ulrika SahlénProjektet är en jämförande undersökning där grundtanken är att undersöka hur lärarutbildningar vid universitet i norra Norge, Sverige och Finland inkluderar tematik som relaterar till samer (och andra nordliga minoriteter), hur utbildningen är organiserad på systemnivå och institutionell nivå i de olika länderna, och hur det i sin tur påverkar individuella lärarutbildares praktiska arbete. Frågor som ställs är ”Hur förbereds lärarstudenter för undervisning med samisk tematik i Norge, Sverige och Finland?” ”Vad kan vi lära oss av att jämföra hur utbildningen ser ut i de olika länderna?”
– Vi är speciellt intresserade av hur lärarutbildare som är aktiva inom området arbetar just i praktiken, utvecklar Drugge.
Bakgrunden till projektet är att utbildningssystemen i de tre länderna idag genomgår förändringar just när det gäller kunskapsförmedling om samer, på grund av bland annat nya riktlinjer för skolundervisning. En annan aspekt är att alla tre länder idag har krav på lärare att undervisa elever om samer, samtidigt som forskning visar att lärare upplever att de inte har kunskap nog att uppfylla detta krav, och att lärarutbildningarna har haft svårigheter med att förbereda dem för uppgiften.
Enligt Norlin och Drugge kommer medlen att kunna bidra med många saker, på både ett konkret plan och för framtida utveckling inom lärarutbildningen. På ett mer konkret plan kommer medlen att kunna täcka kostnader för arbetstid för datainsamling, analys och rapportering, samt att presentera forskningen i olika sammanhang, och givetvis även att kunna träffas och arbeta tillsammans.
Norlin och Drugge hoppas också att projektet ska leda till bättre allmän kunskap om hur lärarutbildare vid olika universitet arbetar med frågor som relaterar till det samiska, vad de ser som bra och fungerande arbetssätt och vilka hinder som finns på vägen.
– På så sätt hoppas vi att projektet både kan hjälpa till att förbättra utbildningen av lärare i de tre länderna, stödja forskning om lärarutbildning och urfolk och inte minst att förenkla samarbeten över landsgränserna, säger de.
Att gå från projektidé till forskning innebär startskottet för ett stärkt samarbete mellan de tre nordiska länderna och olika nätverk i Arktis. Projektmedlemmarna bidrar alla med sina kunskaper, samtidigt som undersökningen kommer att skapa förutsättningar för samverkan mellan lärarutbildningarna vid universitet i de olika länderna. Norlin och Drugge lyfter också fram organisationer som Lärarhögskolan och Arktiskt centrum vid Umeå universitet, UArctic och The Arctic Six och deras arbete med att skapa forskar- och lärarutbildningsnätverk med arktiskt fokus, och menar att dessa insatser är bidragande orsaker till att projektmedlen har beviljats.
– Vi som nu kommer att jobba med projektet har träffats och börjat samarbeta inom dessa nätverk, och det ska bli fantastiskt spännande och lärorikt att fortsätta arbetet, avslutar de.
