NYHET Sedan 2021 har anslagen till marin och akvatisk miljöövervakning minskat med 40 procent. I en debattartikel i Altinget varnar forskare för att nedskärningarna kommer att leda till allvarliga konsekvenser.
UMF använder fartyget KBV181 för miljöövervakning.
BildAnna Palmbo-BergmanMiljöövervakningens långa tidsserier (det vill säga mätningar som upprepas under på samma sätt och under lång tid) ligger till grund för förståelsen av vad som sker i havet. Det är också den enda möjligheten att upptäcka förändringar i miljön, framhåller forskarna.
Neddragningarna har kommit plötsligt och det har inte funnits tid att göra genomtänkta prioriteringar eller analysera konsekvenser av besluten.
”Antalet provtagningsresor har redan blivit färre och kommer att bantas ytterligare under 2025. När de långa tidsserierna bryts medför det bland annat att det kommer ta mycket längre tid att upptäcka (positiva eller negativa) förändringar i havsmiljön.”
Förutom att det blir svårare att upptäcka förändringar i miljön, har Sverige ökad press på sig från EU att utvärdera ett flertal EU-direktiv. Enligt forskarna riskerar det att leda till bristfällig insamling av mätdata, som bara skenbart kan möta kraven från EU, samtidigt som det omöjliggör både åtgärdsuppföljning och en fördjupad kunskap om havsmiljön.
På Altinget kan du läsa debattartikeln i sin helhet: https://www.altinget.se/artikel/farligt-att-banta-ned-miljoovervakningen-av-ostersjon
Bakom artikeln står forskare från Stockholms universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Havsmiljöinstitutet, SMHI och SLU.