NYHET En ny forskargrupp vid Umeå universitet ska studera hur artificiell intelligens påverkar hälsa och människors välmående. Anslaget till forskningen kommer från det nationella forskningsprogrammet WASP-HS.
En biträdande lektor och två doktorander ska rekryteras till den nya forskargruppen. Professor Ingeborg Nilsson, bilden, är en av de ansvariga för tillsättningen av de nya tjänsterna.
BildChelsea ParsonsArtificiell intelligens blir en allt större del i människors vardagsliv. Det handlar om appar i mobilen, hur människor håller social kontakt, och inte minst hälso- och sjukvård och människors välmående.
När kopplingen mellan människor och AI-system blir allt mer stark, ökar också behovet av att följa hur detta påverkar människors vardag. En ny femårig satsning vid Umeå universitet ska nu följa utvecklingen, med särskild betoning på hur artificiell intelligens kan förändra vård i vardagen och människors välmående.
I ett första skede ska en biträdande lektor och två doktorander ingå i den nya forskargruppen. Ingeborg Nilsson, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, är en av de ansvariga för rekryteringen till de nya tjänsterna, i en forskargrupp som fått titeln Human-centered AI for Health, Autonomy and Wellbeing.
– Med en ökad närvaro av AI-system i människors vardagsliv i allmänhet och inom områden som hälsa, hälso- och sjukvård och vård i synnerhet kommer satsningen med denna nya forskningsgrupp att öka kunskapen om det sammankopplade förhållandet mellan människa och AI, säger Ingeborg Nilsson.
Sedan tidigare finns det en stark forskning vid Umeå universitet om AI och hur framtidens digitala verktyg kan förebygga ohälsa, öka välmående och diagnosticera och behandla olika sjukdomar. Det är forskning som engagerar närmare 100 anställda vid de olika fakulteterna vid Umeå universitet och Region Västerbotten, och denna forskning får nu alltså ytterligare ett tillskott med betoning på artificiell intelligens.
Anslaget till den nya forskningen kommer från nationella forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program - Humanities and Society (WASP-HS), ett tioårigt program inom humaniora och samhällsvetenskap för studier av artificiell intelligens och autonoma system.
Satsningen vid Umeå universitet är en av elva nya forskargrupper som tillsätts vid nio olika universitet över hela Sverige. Finansieringen täcker rekrytering av en biträdande lektor och en doktorand för att universiteten ska kunna skapa eller stärka forskargrupper inom området. Rekryteringarna utlyses i internationell konkurrens och kommer att hanteras av respektive universitet. Ytterligare en doktorand eller postdoktor kommer att finansieras av respektive universitet.
De olika forskargrupperna spänner över ett antal områden som konst, musik och spel, demokrati, media, social interaktion med autonoma enheter, hälsofrågor, agentbaserad social simulering, skogsindustri, juridik och politisk kommunikation.
– Vi är mycket glada över dessa nya grupper som kommer att ge ett viktigt lyft för att stärka och utvidga svensk excellens inom humaniora och samhällsvetenskap när det handlar om att undersöka effekterna av AI och autonoma system för människor och samhälle, säger Virginia Dignum, programdirektör för WASP-HS och professor i ansvarsfull artificiell intelligens vid Umeå universitet.
– Genom att arbeta tillsammans över olika discipliner och mellan universiteten kommer forskarna i projekten att bilda ett tvärvetenskapligt team som stärker och utvecklar forskningsämnen och utbildning. Vi ser fram mot en ny generation forskare som är väl insatta i WASP-HS kärnämnen, fortsätter Virginia Dignum.
Utöver Umeå universitet kommer nya forskargrupper att starta också vid Chalmers, Göteborgs universitet, KTH, Lunds universitet, Malmö universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Forskningsprogrammet WASP-HS är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år. Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av det pågående teknikskiftet i samhället.