NYHET I en ny avhandling av Gisli Palsson, Umeå universitet, används digitala metoder för att undersöka hur landskap brukades och hur det kan bidra till olika perspektiv av det förmoderna livet på Island.
Gisli Palsson, doktorand i arkeologi.
BildPer MelanderGisli Palsson konstaterar hur praktiskt taget varje avhandlingsprojekt inom arkeologi numera handlar om att samla data och bygga en databas. Därför valde han att göra det till kärnan i sin avhandling.
– Detta projekt, kallat Storied Lines: using historical documentation to characterize archaeological connectivity, syftar till att tillgängliggöra det mest detaljerade historiska dokument som beskriver hur mark brukades, i det senmedeltida fram till det tidigmoderna Island, ungefär år 1500-1860, säger Gisli Palsson och fortsätter:
– Det centrala dokumentet är de tidiga folkräkningarna på 1700-talet, Jarðabók Árna Magnússonar och Páls Vídalín, allmänt sett som de viktigaste skriften som någonsin har skapats om isländskt jordbruk. Trots detta har den inte varit tillgänglig på nätet – förrän nu.
Gisli Palsson beskriver hur avhandlingsprojektet började med att han skapade en omfattande infrastrukturkomponent som han utvecklade i PostgreSQL (ett databashanteringssystem med öppen källkod) med länkar till arkeologiska data från Island och data tillgängliga genom internationella infrastrukturer.
– Sedan satte jag upp en webbsida – jardabok.com – som visar all denna data på en karta med nätverkslänkar som omvandlar det punktbaserade innehållet till en serie av nätverk, som visar olika perspektiv av det förmoderna livet på Island, som rör fastighetsägande, församlingar och resursutbyten av tillgångar.
Han påpekar att denna tillfälliga portal redan har visat sig vara mycket populär, med minst ett besök per dag. Något som får anses som mycket med tanke på att det är en webbsida som egentligen bara innehåller data till en doktorsavhandling.
– Forskningen, som baserats på den infrastruktur jag byggt upp, ledde till två olika riktningar. Den ena riktningen handlar om det isländska jordbruket ur ett relationellt perspektiv och utreder nätverkens roll i besluten om markanvändning; särskilt i fråga om hur man reagerat vid kriser.
– I den andra riktningen så blev mitt material även en utgångspunkt för att kritisera nätverksperspektiv inom arkeologin. Det här syns tydligt i min första och sista artikel i avhandlingen. Jag är säker på att min opponent vid disputationen kommer att fråga ut mig rejält, om jag i avhandlingen lyckats sammanfoga de här två riktningarna till en beskrivning som hänger ihop.
Fredag 22 november försvarar Gisli Palsson, i ämnet arkeologi sin avhandling Storied Lines: using historical documentation to characterize archaeological connectivity
Disputationen äger rum kl. 10.00 i S 104, Samhällsvetarhuset. Opponent är Søren Michael Sindbæk, Professor, School of Culture and Society, Department of Archaeology and Heritage Studies, Aarhus University.