Fördjupat samarbete ska stärka säkerheten i norra Sverige

Med växande oroligheter runt omkring oss blir samarbete och kunskapsdelning viktigt för tryggheten i Umeå och Västerbotten.

BildMostphotos

Under ledning av professor Niklas Eklund från Statsvetenskapliga institutionen och Eva-Lena Fjällström, beredskapsdirektör i Umeå kommun, slöt ett 50-tal deltagare upp till årets partnerskapsdag för att diskutera aktuella säkerhetsutmaningar och behov.

”Största satsningen sedan kalla kriget”

Initiativet ligger helt rätt i tiden. Sveriges färska medlemskap i Nato innebär både nya säkerhetsåtaganden och ett ökat fokus på samhällets resiliens. Kriget i Ukraina har visat hur snabbt läget kan förändras, samtidigt som klimatförändringarna skapar mer extrema väderförhållanden som påverkar infrastruktur och beredskap. Dessutom satsar regeringen i budgeten.

– Civilförsvaret får 8,5 miljarder kronor 2025 och 15 miljarder årligen från 2028. Det är den största satsningen sedan kalla kriget, förklarade Eva-Lena Fjällström.

När säkerhetsfrågan nu prioriteras på nationell nivå måste lokala och regionala aktörer svara upp.

Umeå en utsatt inkörsport

Ytterst ansvarig för det civila försvaret i Västerbotten är Länsstyrelsen. Som regeringens förlängda arm har Länsstyrelsen i uppgift att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner som mat, energi och sjukvård under kris och krig. Här är ett gott samarbete med kommunerna avgörande.  

– Faller kommunerna, faller också första linjen av vattenförsörjning, barnomsorg och andra samhällsviktiga funktioner, sade Magnus Hansson, beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen Västerbotten.

Faller kommunerna, faller också första linjen av vattenförsörjning, barnomsorg och andra samhällsviktiga funktioner

Även transporter av såväl varor som människor måste fortsätta att fungera i kristider.

– Umeå har ett strategiskt läge som kopplar ihop nord med syd, öst med väst. Med flygplats, tågförbindelse och en hamn som är inkörsporten till hela norra Sverige utgör staden en kritisk del av EU:s strategiska nät, förklarade Isabella Forsgren, infrastrukturstrateg på INAB.

Det gör Umeå både viktigt och utsatt.

– Smältande isar i Arktis öppnar upp för nya nordliga handelsvägar mellan ett Kina med ekonomiska utmaningar och ett Ryssland i behov av konsumtionsvaror, varnade Niklas Eklund.

Behöver bättre samordning

Ett genomgående tema under dagen var behovet av bättre samordning mellan aktörer på kommunal, regional och nationell nivå för att hantera samhällskriser mer effektivt. Avståndet till framför allt de beslutsfattande instanserna i Stockholm upplevs ofta som alltför långt, både geografiskt och politiskt.

– Samarbete är nyckeln. Det går inte att planera för det lokala utan att först prata med oss i kommunerna. Vi behöver ett bättre samförstånd mellan sektorer och över gränser för att kunna rikta våra insatser rätt, konstaterade Eva-Lena Fjällström.

Vi behöver ett bättre samförstånd mellan sektorer och över gränser för att kunna rikta våra insatser rätt

Samtidigt öppnade såväl lokalpolitiker som forskare upp för att Arktis kan erbjuda en nog så intressant kontext.

– Kanske borde vi samarbeta mer i öst-västlig riktning, med kommuner i Finland och Norge? Lokal omvärldspolitik är ett av flera spännande forskningsområden inom samhällsskydd och säkerhet, funderade Niklas Eklund.

Kommunikation är ett annat.

Förberedelser i fredstid avgörande i kris

Överens om att god kommunikation är vad som står mellan kaos och ordning i en kris, kunde man konstatera att här finns arbete kvar att göra. Säkerhet handlar inte bara om att ha robusta system på plats, utan om att bygga förtroende mellan medborgarna och de ansvariga samhällsaktörerna.

– Det är viktigt att prata om och klargöra ansvarsfördelningen innan det dåliga sker, sade Thomas Hansen, kommunikationsdirektör på Umeå kommun, och tillade att krisberedskap fortfarande är något relativt nytt för kommunen.

Fungerande informationsflöden är särskilt kritiska här i norra Sverige, med långa avstånd och tuffa klimatförhållanden som kan försvåra krishanteringen. När det verkligen gäller måste människor veta vem de kan lita på och vad de ska göra. Så tycks inte vara fallet idag.

Jag frågade några studenter om de visste vilken radiokanal de skulle lyssna på ifall något skulle hända och deras digitala forum försvann. De hade ingen aning

Enligt Niklas Eklund menar våra finska grannar att vi har blivit ”fredstraumatiserade”. Det skulle kunna vara en bidragande orsak till att dagens unga saknar kunskap om tillförlitliga informationskällor i en krissituation.

– Jag frågade nyligen några studenter om de visste vilken radiokanal de skulle lyssna på ifall något skulle hända och deras digitala forum försvann. De hade ingen aning.

Detta är bara början

Mötet markerade startskottet för det fördjupade samarbetet inom samhällsskydd och säkerhet, där fler konkreta mål och initiativ väntas växa fram under de kommande åren.

– Vi har en lång tradition av att testa nya idéer och av framgångsrika samarbeten här i norr. Ifall vi lyckas skapa en modell som funkar för samarbete mellan kommunal, regional och statlig nivå kan den kanske tjäna som förebild för resten av landet, sade Niklas Eklund.

För att sporra fler att engagera sig i det nya fokusområdet finns nu möjlighet att söka 85 000 kronor i såddpengar. Detta hoppas koordinatorerna ska väcka brett intresse bland forskare och kommunmedarbetare att utforska idéer om hur vi kan stärka beredskapen i norra Sverige.

– Vi menar allvar med det här initiativet! Det finns kunskap på universitetet och det finns kunskap som vi behöver skapa gemensamt. Den här dagen är bara början, avslutade Eklund.