NYHET Personer med tandlossningssjukdomen parodontit har en avvikande uppsättning av olika proteiner i blodet. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. De nya fynden öppnar för forskning om vad som orsakar sjukdomen samt beskrivning av biologiska markörer, någon som helt saknas idag. Svår parodontit drabbar ungefär var tionde svensk och kan förutom tandlossning även kopplas till andra sjukdomar.
Bilden till vänster visar en överkäksframtand hos en individ med parodontit. Till höger en röntgenbild av samma tand som avslöjar en markant reduktion av tandens benstöd. Normalt skulle käkbensnivån ligga vid den gröna linjen men är nu reducerad och ligger vid den röda linjen. Tandroten har således nästan inget fäste i käken.
BildElin Kindstedt
– Genom att identifiera de markörer i blodet som är avgörande för utveckling av allvarlig parodontit kan vi gå vidare och forska kring läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa sjukdomsförloppet, säger Pernilla Lundberg, övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och den som har lett studien.
Parodontit innebär att en inflammation i tandköttet leder till nedbrytning av de stödjande vävnaderna runt tänderna och kan i svåra fall resultera i tandlossning. Personer med svår parodontit drabbas oftare än andra också av andra allvarliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatism, men mekanismerna bakom dessa samband är ännu oklara.
Forskare vid Umeå universitet har nu visat att individer med parodontit uppvisar en unik inflammatorisk proteinprofil i blodet. Fynden visar bland annat att allvarlig parodontit är kopplad till kraftigt sänkta nivåer av ett protein, EGF – epidermal growth factor, som är avgörande för sårläkning. Även nivåerna av ett protein associerat med hjärt-kärlsjukdom, OLE-1 – oxidized low-density lipoprotein 1, är betydligt lägre hos personer med svår parodontit än hos friska.
Var tionde svensk drabbas idag av svår parodontit, en siffra som är oförändrad sedan 1970-talet, trots omfattande satsningar på förebyggande tandvård och en markant förbättring av den allmänna tandhälsan; I dagsläget saknas metoder för att förutse vilka individer som löper risk att utveckla svår parodontit.
– Tack vare att studien har så många deltagare har resultaten hög träffsäkerhet och vi kan använda materialet för att gå vidare för att hitta fler ledtrådar, säger Pernilla Lundberg.
Tidigare forskning har visat att det finns en stark ärftlig komponent bakom parodontit, men de specifika gener som spelar in är ännu okända. Umeåforskarna analyserar nu DNA från samtliga deltagare i studien för att identifiera genetiska förändringar som kan kopplas till utvecklingen av svår parodontit. Genom att kombinera genetiska och biologiska markörer för parodontit kan det i framtiden bli möjligt att identifiera individer med hög risk att drabbas. Detta skulle också möjliggöra skräddarsydd behandling som riktar in sig på de specifika faktorer som är avgörande för parodontitutveckling och risken för kopplade sjukdomar.
Den aktuella studien PerioGene North leds från Umeå universitet och bygger på omfattande data insamlade från cirka 1 000 individer inom Folktandvården i Region Västerbotten och Region Gävleborg mellan åren 2007 och 2019.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Dental Research.
The PerioGene North Study Uncovers Serum Proteins Related to Periodontitis
M Wänman, S Betnér, A Esberg, C K Holm, C Isehed, A Holmlund, P Palmqvist , A Lövgren , S Lindquist, L Hänström, U H Lerner, E Kindstedt , P Lundberg
DOI: 10.1177/00220345241263320
