NYHET I takt med den teknologiska utvecklingen har intresset för flexibla kontorslösningar ökat och det blir allt vanligare att organisationer övergår till flexkontor och aktivitetsbaserat arbetssätt. Det innebär att medarbetarna inte har en fast kontorsplats, utan väljer en arbetsstation som stödjer den arbetsuppgift man ska göra för stunden. Den huvudsakliga anledningen till att organisationer inför flexibla kontor är att spara kontorsyta och därmed pengar.
Exempel på en sämre vald kontorsplats sett ur en ergonomisk synvinkel.
Bildmonkeybusinessimages
I den här studien undersökte forskarna hur övergången från traditionella cellkontor till aktivitetsbaserade flexibla kontor påverkade kontorsarbetarnas arbetsmiljö, ergonomi och symptom från muskler och leder. För att undersöka effekterna av kontorsflytten användes både intervjudata från 77 anställda och longitudinella enkätdata från 152 anställda.
Studien visade att det fanns ett glapp mellan chefernas arbetsmiljöansvar och deras mandat att genomföra åtgärder för sina anställda i den delade kontorsmiljön. Det framkom också en otydlighet i vem som hade ansvar för olika delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Viktoria Wahlström
BildMattias Pettersson– Vi fann också att självskattad sittkomfort, arbetsställning och tillgång till dagsljus försämrades, och symptom i nacke och axlar ökade efter en övergång till aktivitetsbaserat flexkontor, säger Viktoria Wahlström.
– Ökningen av besvär verkar kunna påverkas av flera faktorer, som svårigheter att göra de ergonomiska inställningarna, otillräcklig tillgång till lämpliga arbetsstationer och varierande individuella behov, berättar hon vidare.
– Vi såg till exempel att de som var över 40 år upplevde att belysningen hade försämrats, jämfört med de som var under 40 år. Den här typen av förändring innebär en ansvarsförskjutning från organisation till individ, då alla ansvarar för att ställa in sina arbetsstationer varje gång man byter plats, säger hon.
Hittills finns väldigt lite forskning på hur flexibla kontor påverkar arbetsmiljön och hälsan.
– För att arbetsgivare långsiktigt ska kunna ta sitt arbetsgivaransvar är det alltså viktigt att ställa om formerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet, så att det är anpassat efter de flexibla kontoren och arbetssätten, säger Viktoria. Hon menar att man behöver klargöra roller och processer för hur arbetsmiljön ska hanteras när man övergår till flexibla kontor där olika avdelningar och enheter delar ytor. För att undvika framtida besvär är det är också viktigt att personalen har tillgång till bra utrustning och kunskap om hur man ställer in sin arbetsstation ergonomiskt.
Sedan studien gjordes har pandemin drastiskt förändrat vårt sätt att arbeta, och idag arbetar många i tjänstesektorn helt- eller delvis hemifrån. För att nyttja kontoren på ett effektivt sätt övergår därför allt fler organisationer till flexibla kontorslösningar och insikterna från denna studie kan alltså appliceras även på den nya vardag vi ser med hybridarbete.
– Det behövs mer kunskap om hur arbetsmiljön påverkas av flexibla kontor och hybridarbete, menar Viktoria. Hon berättar även att forskargruppen i ett uppföljande projekt kommer att undersöka vilka effekter hybridarbetet har på både fysisk och psykisk arbetsmiljö, hälsa, samarbete och ledarskap.
Physical work environment in an activity-based flex office: a longitudinal case study
International Archives of Occupational and Environmental Health. Maj 2024. Författare: Viktoria Wahlström · Maria Öhrn · Mette Harder · Therese Eskilsson · Anncristine Fjellman-Wiklund · Anita Pettersson-Strömbäck
Vid frågor kontakta Viktoria Wahlström, 072-216 74 14.
