Fler är bättre – men få prover har sina fördelar

Frida Torell, doktorand på Kemiska institutionen

BildHannes Blomqvist

Initialt ämnade Frida Torell studera sjukdomen Maturity onset diabetes of the young 5 (MODY5), även kallad Renal cyst and diabetes syndrome (RCAD). Det är en sorts diabetes som beror på en mutation i en enda gen, vilket resulterar i att insulinproduktionen påverkas. För att studera sjukdomen användes möss som getts en mutation som gav dem ett MODY5/RCAD-liknande tillstånd samt möss av vildtyp. Mössen föddes upp hos samarbetspartner i Paris, Frankrike. 

Organvävnadsprover togs från mag-tarmkanalen, njurar, lever, muskler, bukspottkörtel och blod och skickades från Paris till Umeå i två försändelser där den ena tyvärr anlände upptinad. Men detta resulterade i en chans att studera skillnader mellan frysta och upptinade prover och gav därmed ytterligare en infallsvinkel att jobba med.

– Att skriva en hel avhandling baserat på vävnadsprover från 15 möss kan tyckas extremt. Men tack vare den höga kvaliteten, de olika infallsvinklarna och dimensionerna, kunde jag inte motstå tanken. Dessa möss har inte dött obemärkt, säger Frida Torell.

Att ”More is better” råder det ingen tvekan om. För att kunna dra storskaliga slutsatser krävs många prover, många fler än vad som är fallet i merparten av dagens medelstora forskningsprojekt.  

Om resurser inte finns kan det vara bättre att analysera färre prover, både ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv, samt att det är mer kostnadseffektivt. Det ska helst ske med en experimentell design i grunden, för att få ut så mycket som möjligt ur projektet. Det kräver dock att det finns strategier för hur man kan utvinna information ur små dataset, det vill säga små samlingar data.

– Det är inte alla forskare som har tillgång till många prover. Alla typer av vetenskapliga frågeställningar kräver inte heller så många prover. Därför ville jag visa möjligheten att utvinna information ur det lilla, säger Frida Torell.

Metaboliter, små kemiska enheter såsom kolesterol, fettsyror och aminosyror identifierades i organvävnads- och blodproverna. För att utvinna information ur detta lilla metabolitdata var en av förutsättningarna att analyserna hade genomförts med hög kvalitet.

I avhandlingen behandlas hur den rigorösa utvärderingen utförts. Detta låg därefter till grund för den fortsatta utvärderingen av organvävnads-och blodproverna. I avhandlingen har Frida Torell ingående beskrivit de olika statistiska utvärderingar som gjorts av dessa data.

Genom att använda deras strategier kan värdefull information utvinnas, även med få prover. Det är användbart i uppstarten av projekt då arbetet ofta är explorativt och proverna färre.

– Vi har visat att mössen är representativa för sjukdomen MODY5/RCAD och hur de olika organen bidrar till det vi ser i blod. Dessutom kan våra resultat användas för att utvärdera kvalitén på biobanker, något som andra forskare även gjort med hjälp av våra data, menar Frida Torell. 

Läs hela avhandlingen

Pressbild på Frida Torell: Foto:  Hannes Blomqvist  

Frida Torell är född och uppvuxen utanför Sollefteå. Efter studenten 2007 flyttade hon till Umeå och läste Civilingenjör i bioteknik, examen 2012. Hon var även “Early stage researcher” vid Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland mellan 2012 och 2013.

Om disputationen

Fredagen den 29 maj försvarar Frida Torell, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Multivariate data analysis of multi-tissue metabolomic data. Svensk titel: Multivariat dataanalys av flervävnadsprover från metabolomics.

Disputationen äger rum klockan 10.00 i Sal KBE303 – stora hörsalen, 3 tr, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Michal Daszykowski, University of Silesia in Katowice, Faculty of Mathematics, Physics and Chemistry, Katowice, Polen.