Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar

Sven Norman har studerat produktionen av fisk i fjällsjöar, här i närheten av Torneträsk tillsammans med Petter Johansson.

ImageYrsa Landström

Sven Norman, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan, har i sin forskning kunnat visa att hur mycket fisk som produceras och hur stora de blir beror på hur djup sjön är och därmed vilken föda som finns. Specifikt är det inte den totala mängden fiskföda som produceras som är viktig – utan fördelningen av föda mellan äldre och yngre fiskar.

Juvenila (ej könsmogna) fiskar börjar sina liv med att mestadels äta djurplankton medan större fisk framför allt äter bottenlevande insektslarver. Den relativa produktionen av djurplankton och insektslarver är starkt kopplad till sjöars djupförhållanden där grunda sjöar producerar en hög andel bottendjur i relation till djurplankton. Då blir konkurrensen om de stora fiskarnas föda lägre, vilket gör att de kan växa sig ännu större. Detta leder också till att den totala fiskproduktionen i sjön ökar.

Många sjöar saknar fiskeregler

– Att vi kunnat koppla fiskproduktionen i fjällsjöar till storleksberoende konkurrensförutsättningar inom fiskpopulationer innebär möjligheter till en bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen. Det finns många tusen sjöar bara i den svenska fjällen som idag till stor del saknar fiskeregler och fångstbegränsningar eller som faller under övergripande regionala fiskeregler, säger Sven Norman.

Sven Norman.

ImageKarin Norman

Insikten att sjöns djup spelar roll för hur känslig till exempel rödingpopulationer är för fiske, betyder att forskarna kan föreslå olika typer av fångstbegränsningar beroende på sjöars djupförhållanden.

– Framtida fiskeregler skulle alltså kunna implementeras utifrån mätningar av sjöars djupförhållanden i stället för som idag, genom övergripande regionala regler eller specifik platskunskap. Detta är något som jag hoppas kunna sprida till fiskerättsägare och förvaltare av fjällsjöar, säger Sven Norman.

Öring äter små rödingar

Sven Norman studerade 46 populationer av röding och öring i 34 fjällsjöar. Han såg då att födoproduktionen, förutom att påverka fiskarnas storlek, även bestämde i vilken grad öringen blev piskivor – alltså fiskätare.

– Öring är en vanlig predator på små rödingar men till hur stor utsträckning individuella öringar äter röding varierar stort inom och mellan sjöar. Vi kan i vår studie visa att detta delvis beror på hur mycket röding som produceras och att detta i sin tur bestäms av sjöns djupförhållanden.

Teoretisk modellering och experimentella studier i labb har tidigare bekräftat att fördelningen av föda kan ha stora konsekvenser på fiskars tillväxt och den totala fiskproduktionen. Sven Normans avhandling är däremot ett av relativt få exempel på att detta har verkliga effekter även ute i naturen.

Sven Normans doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland som varit med som externa parter.