NYHET Ångestdämpande läkemedel som når vattendrag via avloppsvatten skapar orädda och asociala fiskar som äter snabbare än normalt. Dessa beteendeförändringar kan få allvarliga ekologiska konsekvenser. Det visar forskare vid Umeå universitet i den ansedda tidskriften Science.
Många läkemedel lämnar vår kropp opåverkade och rester av dem återfinns därför i avloppsvatten. Låga halter av läkemedel hittas ofta nedströms avloppsreningsverk. I dag testas hur farliga läkemedel är för oss människor, men vår kunskap om läkemedlens miljöpåverkan är begränsad. För första gången har nu forskare kunnat visa hur fiskars beteende påverkas av ofrivillig medicinering.
Forskarna har undersökt hur abborrar beter sig när de utsätts för det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam. Förändringarna var tydliga vid läkemedelskoncentrationer som motsvarar de som finns i vattendrag i tätbefolkade områden i Sverige. – Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. Men de som simmat i Oxazepam blev betydligt tuffare, förklarar ekologen Tomas Brodin, som är huvudförfattare till artikeln.
Läkemedlet gjorde att fiskarna blev modigare och mindre sociala. Det medför att de lämnar stimmet för att söka mat på egen hand, ett beteende som kan vara riskfyllt då stimbildning är ett viktigt skydd mot att bli uppäten av rovfiskar.
Fiskarna åt också snabbare. Eftersom fisk fyller en viktig funktion i många vattenmiljöer kan förändringar i födobeteende allvarligt rubba den ekologiska balansen.
– Vi ska nu undersöka vad detta kan få för konsekvenser. I vatten där fisk börjar äta mer effektivt kan det till exempel påverka artsammansättning och i förlängningen leda till oväntade effekter som ökad risk för algblomning, säger Tomas Brodin.
Betydligt fler läkemedel med samma funktion finns i ytvatten nedströms reningsverk, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Läkemedelsanvändningen förutspås dessutom att öka. Detta innebär att tidigare okända förändringar i beteenden hos fisk, med ekologiska konsekvenser som följd, kan vara globalt förekommande.
– Lösningen på problemet är inte att sluta medicinera sjuka människor utan att försöka utveckla reningsverk som klarar av att fånga upp miljöfarliga läkemedel, säger miljökemisten Jerker Fick.
Studien som publiceras i fredagens nummer av tidskriften Science får ses som en fingervisning om vad som möjligen redan pågår i många vattendrag runt om i världen. Mer omfattande studier krävs innan några långtgående slutsatser kan dras.
Forskarna presenterar sina resultat vid en presskonferens som Science anordnar på den vetenskapliga konferensen AAAS Annual Meeting i Boston den 14 februari.
T. Brodin, J. Fick, M. Jonsson, and J. Klaminder: Dilute Concentrations of a Psychiatric Drug Alter Behavior of Fish from Natural Populations. Science 15 February 2013: 814-815. DOI:10.1126/science.1226850
http://www.sciencemag.org/content/339/6121/814.abstract?sid=d2996dc9-dfd8-43a1-99d7-b51cfa0a4ae6
Sju högupplösta foton Fotograf: Johan Gunséus
Sex korta filmsekvenser från experimenten med abborre (Vimeo) Mer läsning på Umeå universitets webb: Läkemedelsrester i vattnet gör abborrar orädda och glupska
Tomas Brodin, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Telefon: 090- 786 56 01, 070-278 35 70
E-post: tomas.brodin@emg.umu.se
Jerker Fick, kemiska institutionen Telefon: 090-786 93 24, 070-261 65 56
E-post: jerker.fick@chem.umu.se
Micael Jonsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Telefon: 090- 786 77 18, 070-643 22 67
E-post: micael.jonsson@emg.umu.se
Jonatan Klaminder, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Telefon: 786 95 54, 0702-341 868
E-post: jonatan.klaminder@emg.umu.se