NYHET År 2022 är det 400 år sedan Umeå fick sina stadsprivilegier. Umeå universitet bidrar till firandet genom en berättarserie av universitetets historiker och forskare.
Under hela 2022 pågår ett firande av Umeå 400-årsjubileum av olika aktörer i Umeå med omnejd. Umeå universitet bidrar till firandet genom att historiker och forskare ger korta inblickar i spännande skeenden i vår stads 400-åriga historia.
Arrangemangen har skett fysiskt på olika platser i Umeå under våren. Här nedan kan du se de inspelade inslagen:
"Kroglivet i Umeå under 400 år", Rolf Hugosson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, berättar om kroglivet i Umeå ur ett historiskt perspektiv
"Hur våra stadsdelar fick sina namn": Lars-Erik Edlund, professor vid Institutionen för språkstudier, berättar om varför Umeå stadsdelar heter som dom gör.
"Sjukdom och lindring under 400 år": Elisabeth Persson från Västerbottens medicinhistoriska förening ger exempel på farsoter och sjukdomar som drabbat Umeå. Följ med på en resa från folkmedicin till robotkirurgi.
"Umeå, 400 år i Sápmi": Få saker har påverkat det samiska samhället under de senaste århundrandena så mycket som utbildning. Charlotta Svonni, doktorand i historia, berättar om den samiska utbildningshistorien från 1600-talet fram till i dag.
"Umeå och litteraturen": Stadens författare och om Umeå som litterär scen. Finns det ens något sådant som en Umeå-litteratur? Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap, följer spåren genom den del av litteraturen som gör Umeå begripligt som litterär periferi – och som ofärdig litterär knutpunkt.
"Ofredsåren, dramatiska år i Umeå historia": Martin Hårdstedt, professor i historia inriktad på militär- och politisk nordisk historia, berättar om ofredsåren med rysshärjningarna i början på 1700-talet och finska kriget 1809 i fokus samt hur Umeå berördes av första och andra världskriget.
Kärleksbekymmer under 1700-talet: Under 1700-talet blev äktenskap som baserades på kärlek ett allt starkare ideal – ett ideal som till stor del spreds genom romanen. Samtidigt ingicks äktenskap ofta på grund av praktiska och ekonomiska skäl. Konflikten mellan kärlek och social status var ett ständigt tema för Ume-prästen Pehr Stenberg i hans jakt efter en maka. Samtalet baseras på Stenbergs självutlämnande levnadsskildring. Historikern Ina Lindblom berättar.
Cajsa Warg, en kulinarisk pionjär: År 1755 utkom kokboken ”Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber” av mamsell Cajsa Warg. Det blev startskottet för en makalös boksuccé, boken gavs ut i 14 upplagor och översattes till flera andra språk. Warg går ur tiden år 1769 och hinner således inte se hela omfattningen av sitt arbete. Hon gravsätts i samma kor i Clara Kyrka, Stockholm, som sina arbetsgivare, vilket bara det är enastående. Samtalet handlar om Wargs kokkonst i förhållande till tre andra svenska 1700-tals kokböcker. Ulrica Söderlind, universitetslektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, berättar.
Moderator: Jakob Mjöbring
Vi har ägnat jubileumsåret 2022 åt att göra nedslag i vår stads 400-åriga historia. Vi har pratat om krogliv, stadsdelars namn, litteratur, läkekonst, ofredsår, utbildning i Sápmi, mat och kärleksbekymmer. Men i det sista avsnittet tittar vi istället framåt och frågar oss: Hur ser framtidens Umeå ut? I panelen står fyra forskare och en student.
Niklas Arnberg, medicin
Johanna Björklund, teknik och naturvetenskap
Mattias Näsman, samhällsvetenskap
Glenn Sandström, humaniora
Amanda Wictorin, student