NYHET
Få saker är så viktiga för mänskligheten som friska hav. De producerar inte bara mat som vi äter utan också en stor del av det syre vi andas. Umeå universitet har en omfattande marin forskning, och Umeå marina forskningscentrum fungerar som en nod för denna. Idag, 8 juni, firar vi Världshavsdagen, med forskning och miljöövervakning som fokuserar på att skydda haven.
Text: Kristina Viklund
Anna Palmbo Bergman, Åsa Hallberg, Nick Kamenos, Johan Wikner, Kristina Viklund och Siv Huseby, allihop från Umeå marina forskningscentrum, firar Världshavsdagen.
BildKarin Cars / Kustbevakningen
Det lugn som råder på Umeå marina forskningscentrum idag vittnar egentligen om en febril verksamhet. En stor andel av personalen är upptagna med provtagningar till sjöss ombord på fartyg och båtar.
I Bottenhavet pågår provtagningar av vatten, för att hålla koll på allt från näringsämnen till alger och djurplankton. Personal från Umeå marina forskningscentrum befinner sig ombord på KBV 181, ett kombinerat miljöskydds- och forskningsfartyg, och arbetar med att ta prover från hela Bottniska viken och analysera dessa i laboratoriet ombord. Arbetet görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som en del av den svenska miljöövervakningen.
Mikael Peedu, marinbiolog vid Umeå marina forskningscentrum, har tagit upp ett sedimentprov från havsbotten.
BildÅsa Hallberg
”Vi tar prover året om, och undersöker miljötillståndet i Bottniska viken. Resultaten används för att mäta hur väl Sverige lever upp till sina miljömål”, säger Siv Huseby, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum.
Samtidigt pågår provtagning av bottenlevande djur i Bottenviken. Dessa provtagningar, som även de görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, görs under en månad per år. De bottenlevande djuren är viktiga indikatorer på både miljögifter och övergödning, och det är därför viktigt att följa vad som händer i havsbottnarna. Årets provtagning börjar lida mot sitt slut, och sen återstår månader av sortering och vägning av maskar, kräftdjur, musslor och snäckor.
Den marina forskning som pågår vid Umeå universitet sträcker sig över en mängd olika områden, mestadels inom kemi, biologi och ekologi. Nick Kamenos är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och nytillträdd föreståndare för Umeå marina forskningscentrum. Han ser fram emot att få vara med i den fortsatta utvecklingen av den marina forskningen vid Umeå universitet.
”Jag ser UMF som en utmärkt plattform för att öka förståelsen för hur klimatförändringar och annan verksamhet påverkar våra hav såväl i Arktis som i sub-Arktis. I dessa havsområden förväntas uppvärmningen gå tre gånger snabbare än i andra hav de närmaste hundra åren, så de kan fungera som förvarningar om vad som komma skall i andra havsområden.”
Forskare från Kemiska institutionen, Umeå universitet, testar en metod för att rena förorenade havsbottnar.
BildPeter Lundström
Nick har börjat samarbeta med är Agneta Andersson, även hon professor vid samma institution. Hon är vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsprogrammet EcoChange, som fokuserar på klimatförändringarnas påverkan på Östersjön. Efter tio års arbete inom EcoChange ser hon vikten av en stark marin forskning i ständig utveckling.
”Havsmiljön är utsatt för så många miljöhot, och problemen är ständigt pågående och föränderliga. Klimatförändringarna utgör ett reellt hot mot balansen i ekosystemet, och störningar får effekter genom hela födoväven, ända upp till oss människor. Därför behövs en kraftfull och kontinuerlig forskning”.