Fem riskfaktorer att undvika för att leva längre

De fem klassiska riskfaktorerna - rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och undervikt eller övervikt/fetma - är orsaken bland ungefär hälften av alla hjärt- och kärlsjukdomar i världen.

Mattias Brunström och Stefan Söderberg från Umeå universitet har tillsammans med andra forskare analyserat data från 39 länder, där Umeå universitet bidragit med data från NSHDS där MONICA-studien, VIP och Mauritiusstudien ingår. Dessa kohorter har utgjort en vital del av studien.

I studien, som publicerats i the New England Journal of Medicine, ville forskarna förstå hur avsaknad eller kontroll av dessa fem riskfaktorer påverkar människans förväntade livslängd. Studien visar att kvinnor som inte har någon av riskfaktorerna vid 50 års ålder utvecklar hjärt-kärlsjukdom 13,3 år senare och dör 14,5 år senare än kvinnor med alla fem riskfaktorerna. Män utan dessa riskfaktorer lever 10,6 år längre utan hjärt-kärlsjukdom och dör 11,8 år senare än män med dessa riskfaktorer.

De viktigaste insikterna från studien som forskarna tror kan påverka människors dagliga liv och hälsovanor är att ha koll på sina värden. 

– Det ”lönar” sig att hålla koll på sina riskfaktorer, det ger friskare och markant längre liv. Och det lönar sig att ändra livsstil även i medelåldern, förklarar Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Personer som vid 50 års ålder inte röker, har normalt blodtryck, hälsosamma kolesterolnivåer, en normal kroppsvikt och inte lider av diabetes, både lever längre och är fria från hjärt-kärlsjukdomar under en längre period än övriga med dessa riskfaktorer. Studien visar också att människor som lyckas kontrollera sitt höga blodtryck eller sluta röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och är fria från hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med dem som inte gör några livsstilsförändringar. Av alla fem riskfaktorer visade det sig att ett bra blodtryck var den främsta orsaken till att förlänga livet. Anledningen till att det just är det höga blodtrycket som har den största påverkan på livslängden jämfört med de andra riskfaktorerna menar forskarna beror på handlar om att det är den vanligaste riskfaktorn. 

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn med en prevalens på 38% i den vuxna svenska befolkningen. Här finns mycket att vinna på att fler mäter sitt blodtryck då hälften av dessa är odiagnostiserade, förklarar Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Läs hela publikationen här: The Global Cardiovascular Risk Consortium. Global Effect of Cardiovascular Risk Factors on Lifetime Estimates. New England Journal of Medicine. March, 30 2025.