NYHET Den sista söndagen i mars ställer vi fram klockan en timme. Tidsomställning är ett omdebatterat fenomen då forskning visar att förändringar i sömn och dygnsrytm påverkar vår hälsa. Borde tidsomställningen finnas kvar, och hur påverkas vi av den? Katharina Wulff, som forskar om sömn och biologiska rytmer, berättar mer.
Sista söndagen i mars ställs våra klockor fram en timme
BildMostphotosEnligt ett EU-beslut ska den säsongsbaserade tidsomställningen avskaffas hösten 2021. Medlemsländerna ska själva välja om de ville behålla sommartiden eller vintertiden, men eftersom länderna varit oeniga i frågan har EU:s ministerråd inte godkänt beslutet. Det har gjort att frågan blivit liggande på is, men den är fortfarande ett omdebatterat fenomen.
Katharina Wulff, universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet forskar om sömn, biologiska rytmer och kroppens biologiska tidtagningssystem.
Kan du berätta lite mer vad du forskar om?
– Alla levande organismer har kroppsklockor som samordnar rytmiska händelser i fysiologin. Till exempel ökar och minskar hormonet kortisol i förhållande till vilken tid på dagen det är. Men kroppsklockan är smart. Den kan springa långsammare och ibland snabbare och med dess hastighet kan den anpassa sig till de yttre förhållandena.
– Föreställ dig soluppgången som en referenspunkt. Solljuset ökar kraftigt och kroppsklockan förstår plötsligt att den inte längre är synkroniserad. Men den kan påskyndas för att matcha solklockan. Kroppsklockan synkroniserar sig alltså med den externa tiden, och det är det jag forskar om just nu.
Hur påverkas sömnen när vi byter till sommartid?
– Det finns rapporter om en förkortad sömnvaraktighet hos vuxna när vi byter till sommartid, vilket kommer från tidsförlusten med en timme på grund av tidsförändringen. Jag gjorde ett experiment i Storbritannien med cirka 900 skolbarn i åldern mellan 9 och 11 år där jag dock fann en liten ökning av sömntiden.
– I Japan, ett land som inte har antagit sommartid, visar forskningen något som är mycket relevant för att uppskatta möjliga kroniska effekter av tidsomställningen under de månader vi lever med sommartid. Den japanska studien fann att vakna upp från sömnen på morgonen följer solens tid och ger ett säsongsmönster under hela året. I figurativ mening innebär övergången till sommartid och nedgången på hösten faktiskt en konstgjord förbättrad säsongsbetoning för områden som faktiskt inte har så starka säsongsbetoningar, till exempel Barcelona. De långsiktiga effekterna av sommartid har emellertid inte studerats direkt.
Katharina Wulf forskar om sömn och biologiska rytmer.
BildMattias Pettersson, Foto: Mattias PetterssonTycker du att vi bör slopa tidsomställningen?
– Jag tror att en plötslig omställning av den mekaniska klockan stör vårt biologiska tidtagningssystem. Därför tycker jag det är bättre att tidsomställningen överges. Ett annat intressant faktum är att påverkan av latitud har utelämnats i majoriteten av vetenskapliga artiklar som publicerar effekter av tidsomställningen. Det är mycket relevant för EU att ha i åtanke eftersom unionen sträcker sig från en breddgrad på 35° på Cypern till Abisko vid 68°. Jag tror att de bör beakta effekterna av latitud och säsong för tidsarrangemang i hela EU.
Skulle du hellre ha sommartid eller vintertid?
– Man bör tänka på att effekten av latitud på våra kroppsklockor och det biologiska tidtagningssystemet. Vår kroppsklocka förlitar sig på den lokala dagsljusmiljön. Jag tycker naturligtvis att vintertid hela tiden verkar lämpligare än sommartid, eftersom sömn-vaknaförändring är förankrad till soluppgång. Dessutom är skillnaden mellan soluppgången och den mekaniska klockan i läget "vintertid" mindre på vintern än om du höll sommartiden.
Har du något tips på hur vi bäst hanterar övergången till sommartid?
– Jag tycker att det är viktigt att få tillräckligt med sömn. Därför bör man ta reda på vad ens individuella sömnbehov är och gå till sängs i tid för att vakna naturligt på morgonen. Men introduktionen av digitala klockor som ställer om tiden automatiskt och det faktum att tidsomställningen sker över helgen gör att många människor, särskilt den yngre generationen, knappt märker av förändringen. Vid högre breddgrader i norr producerar skymningen ljus långt före soluppgången och efter solnedgången är övergången mycket mindre påträngande än till exempel i Barcelona.
Nordic Daylight Research Programme
Kronobiologi (av antik grekiska χρόνος, chrónos, ”tid”, och "biologi") är ett delområde inom biologi där organismers förmåga att mäta och reagera på tidens gång studeras. Det som främst studeras är biologiska rytmer, vilket är periodiska (cykliska) fenomen i levande organismer och deras anpassning till solens och månens cykler.
Kronobiologiska studier inkluderar – men är inte begränsade till – anatomi, fysiologi, genetik, molekylärbiologi och organismers beteende relaterat till biologiska rytmer. Andra aspekter omfattar reproduktion, ekologi och evolution.
Källa: Wikipedia