NYHET Personer som lämnar en sekt genomgår en komplicerad förändringsprocess och har ofta svåra erfarenheter av hot och våld från sekten. De beskriver varierande grad av psykisk ohälsa, skam och tillitssvårigheter. De är delvis kvar i sektens ideologi och syn på sig själva när de lämnat, vilket försvårar för dem att be om och ta emot hjälp från sjukvården.
En avhandling av Cecilia Hadding syftar i sin helhet till att ge ett underlag för ökad förståelse och kunskap om före detta sektmedlemmars problem och behov. I detta är målet att belysa aspekter som är viktiga i bemötande och behandling av före detta sektmedlemmar när de söker sjukvård.
Avhandlingen visar att före detta sektmedlemmar genomgår en komplicerad förändringsprocess när de lämnar sekten. Kulturen i sekten de levt i kan skilja sig markant från den i majoritetssamhället.
Cecilia Hadding, ST-läkare i vuxenpsykiatri.
BildHans Karlsson– De kan känna sig som främlingar eller helt nya i världen, och det tar tid och kraft för dem att orientera sig, etablera nya kontakter och skapa ny mening efter avhoppet från sekten, säger Cecilia Hadding.
Vad som är förvånande, men ett viktigt fynd, är hur före detta sektmedlemmar delvis tycks vara kvar i sektens ideologi och syn på sig själva när de möter sjukvården utanför sekten, och hur detta på flera sätt försvårar för dem att be om och ta emot hjälp från sjukvården. Det blev även tydligt att de före detta sektmedlemmarna inte känner att de fick den hjälp de behövde, och att de upplever att vårdpersonalen de mötte saknade kunskap om sektavhopp och hur livet i sekten kunde ha påverkat dem.
I avhandlingen framkommer omfattande erfarenheter av hot, våld och potentiellt traumatiserande händelser från deras tid i en sekt samt processen att lämna den. De hade bland annat lärt sig i sekten att deras rätt att existera upphörde när de lämnade den och detta var en djupt rotad övertygelse som i sig skapade både rädsla och påverkade måendet negativt.
– De beskriver även svårigheter med tillit och personlig gränssättning och har ofta symtom på varierande grad av skam och psykisk ohälsa. Bland de besvär som framkommer nämns bland annat ångest, mardrömmar, återupplevande av svåra händelser, suicidtankar och självskada.
Vården behöver inventera före detta sektmedlemmars exponering för våld, vilka risker som finns för dessa individer och vilken bundenhet de har kvar till sekten. Då skam och självanklagade som lärts in i sekten är framträdande hos deltagarna i avhandlingens delarbeten, kan detta vara viktigt att adressera i behandling av före detta sektmedlemmar.
– Utifrån vad som framkommer så behöver vårdpersonal ha mer kunskap om sekter och påverkan samt att de förmår bekräfta både kulturella, existentiella och meningsskapande aspekter av den tidigare sektmedlemmens liv, säger Cecilia Hadding.
Metod och målsättning: Avhandlingen omfattar tre delarbeten och är baserad på intervjuer med trettio före detta sektmedlemmar. Det första delarbetet syftade till ökad förståelse kring före detta sektmedlemmars upplevelse av konsultationer med vårdpersonal för psykisk ohälsa efter att de lämnat sekten. Det andra delarbetet utforskade före detta sektmedlemmars erfarenheter av processen att byta kultur, med särskilt fokus på psykisk hälsa. I detta delarbete användes kulturformuleringsintervjun från DSM-5 för att ge extra djup i att utforska deltagarnas kultur och meningsskapande. Det tredje delarbetet utforskade exponering för våld och påverkan i sekter, och dess konsekvenser för psykisk hälsa.
Cecilia Hadding är den första att disputera på ämnet Professionell utveckling! Detta skedde den 12 januari. Cecilia är uppvuxen i södra Sverige och flyttade till Umeå för att gå läkarprogrammet. Nu är hon ST-läkare inom vuxenpsykiatri på Norrlands universitetssjukhus. Hon har långvarigt engagemang inom professionell utveckling på läkarprogrammet, där hon undervisar och nu har skrivit sin avhandling. Och ja, det planeras för mer forskning framöver – både i Sverige och med kollegor i andra länder.
Telefon: +46 70-602 60 08
Epost: cecilia.hadding@umu.se