Europaparlamentsvalet 2019 - ett splittrat politiskt landskap
NYHET
Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot spretighet och variationer mellan länderna. I en analys lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser.
Text: Magnus Blomgren
Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser.
Vilken signal gav de europeiska väljarna i 2019 års val till Europaparlamentet? I den här analysen visar statsvetaren Magnus Blomgren att väljarkårens budskap var splittrat:
De två stora partigrupperna EPP och S&D förlorar egen majoritet.
Den liberala och den gröna gruppen går framåt.
Högerradikala partier växer men mindre än väntat.
EU-kritiska partier stärker sin ställning.
Vänstern lyckas inte mobilisera väljare.
Det är alltså inte bara den radikala högern och andra antietablissemangspartier som utmanar traditionella regeringspartier, utan också partier som tillhör mittfåran i europeisk politik.
Det finns dock stora variationer: i vissa länder når högerradikala partier stora framgångar, i andra går de bakåt. Regeringsbärande partier gör förluster främst i större medlemsstater men behåller sin ställning i andra länder, däribland Sverige.
Författaren diskuterar också möjliga konsekvenser av ett mer splittrat parlament. Bland annat pekar han på att fragmentisering inte måste vara ett problem – det kan också leda till ökad debatt.
