NYHET Miljöfrågan är en av de tio viktigaste frågorna för svenskarna inför EU-valet enligt opinionsundersökningar. I EU-länder som är hårt drabbade av torka och andra miljöproblem tar miljöfrågan allt större plats i den politiska debatten.
Naturrestaureringsfrågan är aktuell och diskuteras mycket inom EU. Irina Mancheva, biträdande lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, ger sina perspektiv på frågor kopplat till miljö inför EU-valet den 9 juni.
BildMarie OskarssonIrina Mancheva är biträdande lektor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet och har bland annat studerat hur EU:s vattendirektiv tillämpas i Sverige och Finland.
– Jag tror att det kommer att se mycket olika ut i olika länder. I vissa EU länder tar klimat- och miljöfrågor generellt mycket mer plats i den politiska debatten än i andra länder. Det finns olika anledningar till det. Delvis beror det på att klimat- och miljöfrågor kan vara politiskt mer prioriterade och omdebatterade inom vissa länder. Sedan kan det vara så att vissa länder är mer drabbade av miljöproblem som exempelvis torka, vattenförorening eller förlust av biologisk mångfald, då kan man förvänta sig att miljöfrågorna tar upp mycket mer plats inom det offentliga rummet och i valdebatterna inför EU-valet, säger Irina Mancheva.
– Naturrestaureringsfrågan har diskuterats mycket under de sista månaderna. Den frågan, tillsammans med EU:s utsläppsminskning och klimatanpassningen, tycker jag, har varit skiljefrågor. EU:s policyambitioner i de frågorna har även EU-skeptiska partier gärna använt som argument emot den europeiska integrationen.
– Jag tror att frågor kopplade till naturrestaurering och klimat kommer att vara mycket omdiskuterade i valdebatterna. Båda frågor rör flera stora sektorer som jordbruk, skogsbruk, energiproduktion, med mera. Jag tittar mer specifikt på vattenförvaltningen inom EU och även den frågan är prioriterad och det är mycket som pågår just nu i samband med vattenkvalitet och kvantitet inom EU.
– Under de sista åren har det blivit allt vanligare runt om i världen med restaureringsåtgärder i naturen. Syftet är bland annat att försöka återskapa förstörda naturområden och därtill kunna öka den biologiska mångfalden samt återfå de ekosystemtjänster som de ekosystemen en gång stod för, som till exempel tillgång till rent vatten.
– EU har också ambitioner att trappa upp restaureringsarbetet och därför tillkom ett lagförslag: Lagen om restaurering av natur. Om den går igenom kommer alla EU-medlemsländer att vara tvungna att restaurera en viss procent av sin natur och återrapportera sina resultat till kommissionen. En del av restaureringsarbetet förväntas dock ske i anknytning till marker som används inom jordbruket. Det har skapat en spänning mellan jordbruks- och naturskyddsintressen och det är oklart i nuläget hur framtiden för lagen kommer att bli.
– I och med att miljö är en av sakfrågorna där EU:s medlemsländer delvis delegerat den beslutsfattande makten på EU-nivå har redan unionens miljöpolitik stora konsekvenser inom alla medlemsländer. Alla beslut som fattas på EU-nivå angående till exempel miljöskydd, gäller i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Medlemsländerna måste följa det regelverk som har bestämts på EU-nivå.
– Hur EU:s framtida ambitioner inom klimatarbetet kommer att se ut kommer delvis att bestämmas av EU-valets resultat och vilka partier som ska få flest platser i EU-parlamentet, delvis vem som ska vara nästa kommissionsordförande, och delvis hur sammansättningen av de 27 medlemsstaternas regeringar kommer att se ut – vilka partier som kommer att bilda de nationella regeringarna och vilka frågor som de kommer att prioritera. Miljö- och klimatfrågorna kommer att vara lika mycket och kanske även mer polariserade på EU-nivå och spänningen mellan unionen och medlemsländerna i de frågorna kan vara ännu större.
